Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Diskret brandtal mot girighet

Hans Mosesson
Skådespelare, regissör

Bild: Mattias Ahlm
Vilket öde att vara skådespelare som vill förändra världen - och så är det en reklamsketch man blir känd för. Men visst, det är ett sätt att bli folkkär och Ica-Stig, förlåt, Hans Mosesson lyckades i alla fall stadga sin ekonomi efter många år av den osäkra frilanstillvaro som är kulturarbetarens lott. Och annars skulle han kanske inte fått möjlighet att vara sommarvärd och ge oss detta diskret maskerade brandtal mot girighet, statusfixering och intolerans, musikaliskt inledd med Nina Simones knäckande version av "Strange Fruit".
Ja, men hur hamnade han egentligen där i matbutiken i 500 avsnitt av en älskad reklamsåpa, den tidigare FNL-aktivisten, Nationalteatermedlemmen och studenten som kastade studentmössan i Lundagårds valborgsbrasa i protest mot orättvisor? Han som hoppades att teatern skulle vara en finne i röven på borgerskapet och såg reklam som liktydigt med att sälja sig till djävulen. Det säger väl en del att han citerar Brecht om att maten kommer före moralen för att förklara sina motiv.
"Jag drömmer fortfarande om det jämlika samhället", avslutar den sympatiske Mosesson, som till sist tagit farväl av Ica-Stig för att han började ruttna på sig själv. Förhoppningsvis kan också ett sommarprat göra en person folkkär.
Gå till toppen