Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Många frågor om kåkstaden

Reaktionerna strömmade in när Malmö kommun och polisen chattade om migrantlägret vid Nobelvägen efter tv-programmet Uppdrag granskning.



Uppgifterna om hur många som bor i migrantlägret varierar mellan 200 och 400.Bild: Patrick Persson
Kommunalrådet Carina Nilsson (S) delade ut politiskt material på Gustav Adolfs torg under torsdagen.
–  Många ville prata om tv-programmet och var förfärade över att folk bor under sådana förhållanden. Det kom många frågor. Det är ju inte alla i Malmö som har passerat lägret, säger hon.
Men just nu förbereder kommunen inga konkreta åtgärder.
Överklagandet av miljöförvaltningens beslut att utrymma tomten för att skräpet och eldningsröken kan klassas som sanitär olägenhet väntar på avgörande i mark- och miljödomstolen. Det kan komma under hösten.
Malmö stad avvaktar nationella riktlinjer för hur kommunerna ska agera kring fattiga EU-migranter och olovliga bosättningar.
Den nationella samordnaren Martin Valfridsson ska presentera en rapport i februari 2016. Samtidigt snabbutreds frågan om avhysning för att få till en annan lagstiftning.
Rent konkret letar sociala resursnämnden i Malmö efter lokaler för ett härbärge.
–  Pingstkyrkan hoppas kunna inrätta ett natthärbärge, men de behöver få ett bygglov, ett godkännande för det, säger chefen Annelie Larsson.
–  Vi tittar också på andra lokaler, men just nu behövs de alla för de ensamkommande flyktingbarnen som kommer till Malmö.
I chatten svarar Carina Nilsson på vilka sociala insatser som Malmö stad gjort.
"Bland annat frukostservering och löpande rådgivning i hur man söker arbete på Crossroads, en tjänst som samordnare.., vinterhärbärge med 40 platser, evakueringslokaler vid extremväder och avhysningar samt utbyte med Rumänien. Hittills i år har arbetet kostat ca 1,3 miljoner kronor."
Många av frågorna handlade om varför polisen inte kan hjälpa till med identifiering av de boende i lägret, så att kronofogden kan utföra en vräkning.
Mats Karlsson, biträdande polisområdeschef i Malmö, svarade att polisen inte får identifiera personer åt andra myndigheter.
"Däremot kommer vi att identifiera eventuella misstänkta inom ramen för den förundersökning som pågår".
Han syftar på utredningen som inletts sedan fastighetsägaren Granen anmält de boende i lägret för olaga intrång och egenmäktigt förfarande.
Mats Karlsson svarade också på frågan om varför polisen inte agerade direkt när den olovliga bosättningen etablerades för ungefär ett år sedan:
"De boende har inte någon besittningsrätt till marken. Anledningen till att man inte agerade omgående är bland annat att polisanmälan inte kom förrän efter sex månader och polisen kan inte agera på egen hand innan dess."
Gå till toppen