Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Polisen har en plan att tömma migrantlägret

Analys: Olle Lönnaeus.

Ingen tycker att det är bra. Flera hundra människor lever i misär på en ödetomt mitt i Malmö.
Ändå står skjulen, tälten och husvagnarna kvar medan sopbergen växer.
Men nu har polisen en plan: "Förundersökningen om olaga intrång ska fullföljas. Vi kommer att gå in i lägret och identifiera de misstänkta", säger biträdande polisområdeschef Mats Karlsson.
Alla inser det orimliga med förslummade kåkstäder i välfärdsstaten. Även migranterna själva – ofta romer som lever på att tigga – hade ju hellre bott under drägliga sanitära förhållanden, eller med sina barn hemma i Rumänien.
Politiker och tjänstemän säger med en mun: Det är inte hållbart i längden.
Men vem vågar ta ansvar?
För stadsjuristen Andrea Hjärne Dalhammar har det länge känts som ett moment 22.
På måndagen fick hon domen från mark- och miljödomstolen i Växjö i sin hand: Lägret vid Industrigatan får inte rivas.
"Det känns som man bara vill släppa en het potatis så snabbt som möjligt", suckar hon.
Malmö kommun försökte först med hjälp av ett vite på 50 000 kronor tvinga den private markägaren att avhysa migranterna. Det gick inte. Då beslöt miljö- och hälsoförvaltningen själv att stänga lägret på grund av hälsorisken. Men beslutet underkändes av länsstyrelsen – och nu också av mark- och miljödomstolen i Växjö.
Visst har kommunen haft skäl att ingripa mot "de svåra sanitära missförhållandena som råder på platsen", skriver domstolen. Men att avhysa migranterna går inte utan att varje person identifieras.
Andrea Hjärne Dalhammar tänker överklaga. Om människors hälsa äventyras är det kommunens plikt att ingripa. Det gäller både migranterna och de kringboende. Astmatiker klagar över vedeldningen. Soporna lockar till sig råttor.
"Vi kan inte släppa ett så allvarligt fall, säger hon.
Fast chansen att få prövningstillstånd i högsta instans – mark- och miljööverdomstolen – bedömer hon bara till "fifty-fifty".
Finns det inga andra sätt att få bort lägret?
Jo, kanske.
I polishuset har en förundersökning puttrat sen i mars. Då anmälde markägaren migranterna för olaga intrång.
"Vi kommer att agera", försäkrar nu Mats Karlsson.
När kommunen tidigare begärde hjälp av polisen med att identifiera migranterna sade han nej. Polisen får inte identifiera personer åt en annan myndighet. Men om den gäller en förundersökning om brott har man rätt att göra det "åt sig själv".
"Sen kan ju kommunen och kronofogden begära ut uppgifterna hos oss", förklarar Mats Karlsson.
Det finns alltså en plan. När den sätts i verket är dock oklart. Sommarens sprängningar och flyktingströmmen har upptagit polisens tid.
I Stockholm har justitieminister Morgan Johansson (S) aviserat en översyn av lagstiftningen som gör det enklare att avhysa folk. Efter utredning och remissförfarande kan kanske nya regler träda i kraft runt 2018.
Gå till toppen