Hälsa & Motion

Därför svettas du mer om du är vältränad – 10 frågor och svar om svett

Vi tränar och vi svettas. Men varför? Hur går det till? Och varför luktar det? Här är 10 saker om svett som du inte visste att du ville veta.

När svetten avdunstar från huden tar den med sig en del av överskottsvärmen.Bild: Eugene Hoshiko

1. Vad händer egentligen när vi svettas?

Runt om i kroppen, framför allt i centrala nervsystemet och i hypotalamus i hjärnan, finns sensorer som känner av vår kroppstemperatur. De är väldigt känsliga för temperaturförändringar eftersom det är så viktigt för kroppen att hålla en stabil temperatur på 37 grader.
Så fort temperaturen börjar stiga, så signalerar sensorerna upp till hypotalamus och säger att nu måste vi göra något. Via nervbanorna skickas ordern ut till svettkörtlarna i huden: Nu måste ni börja utsöndra svett för att kyla ner kroppen. När svetten avdunstar från huden tar den med sig en del av överskottsvärmen. Det kallas "evaporativ kylning".
Bild: Eugene Hoshiko

2. Svettas man mer ju mer vältränad mer är?

Ja, absolut. Den som är vältränad tenderar att både producera mer svett, och börja svettas tidigare. Det beror på att svettkörtlarna anpassar sig efter hand för att kunna avsöndra mer vätska.
Man får alltså inte fler svettkörtlar när man tränar – det är genetiskt bestämt hur många körtlar man har – men körtlarna blir mer effektiva. Den vältränade svettas också mer på stora hudytor som ben och armar, där det finns möjlighet till stor avdunstning. På underarmarna, till exempel, har den som är otränad som allra minst svettförmåga medan en vältränad person kan svettas ganska ordentligt på både underarmar och ben.
Bild: Wilfredo Lee

3. Svettas män mer än kvinnor?

Egentligen inte, om man matchar män och kvinnor utifrån träningsstatus. Jämför man en man och en kvinna som är precis lika vältränade och med samma muskelmassa så svettas de lika mycket.
Men eftersom många män har större muskelmassa som genererar mer värme och måste kylas ner mer, så svettas de ofta mer och snabbare än många kvinnor.
Bild: Lynne Sladky

4. Spelar åldern någon roll för hur mycket man svettas?

Det verkar inte som om åldern spelar någon större roll för svettningen upp till 60-70-årsåldern. Det är först när man blir riktigt gammal, vid 70–80-årsåldern, som svettkörtlarna börjar fungera sämre (precis som mycket annat i kroppen när man åldras). Ju lägre svettningskapaciteten är när man blir gammal, desto större blir känsligheten för värme.
Barn svettas mindre. Före puberteten ska man vara försiktig med värme. Det är mycket lättare att barn får värmeslag, och det beror på att de inte har förmågan att svettas lika mycket som vuxna.
Bild: Claudio Bresciani

5. Vad innehåller själva svettvätskan, och varför luktar svetten så olika på olika delar av kroppen?

Innehållet och lukten beror lite på vilka körtlar som utsöndrar svetten. Det finns två typer av svettkörtlar - de som är kopplade till värme och träning (ekrina körtlar) och de som är kopplade till stress och ångest (apokrina körtlar).
De ekrina körtlarna, som aktiveras av värme, finns över hela kroppen. Svetten från dem består till 99 procent av vatten, plus salter och mineraler som kalium, kalcium och magnesium. Även lite protein, men inte alls lika mycket som i den andra typen av svett.
De apokrina svettkörtlarna, som aktiveras av stress och ångest, sitter främst i armhålor och skrev. De utsöndrar en annan typ av svett som innehåller mycket mer fett, protein och salt. På huden (eller i våra kläder om vi inte tvättat dem) finns en massa bakterier som gärna håller till i just de här områdena på kroppen. De börjar mumsa på fettet och proteinet och avsöndrar sedan svavelaktiga illaluktande ämnen.
Fötter kan också lukta illa, men det har förmodligen mer att göra med det faktum att insidan av en sko är en fuktig miljö - perfekt för bakterier och svamp att växa i.
Bild: Bertil Ericson

6. "Renar" man kroppen även från gifter och andra farliga ämnen när man svettas?

Nej, svett är en utsöndring, inte en avfallsprodukt. Men en viss sanning finns ändå i detta, även om nyttan ofta överdrivs. Man har sett att med svetten följer en liten mängd arsenik, bly, kvicksilver eller andra farliga metaller. Men jämfört med de verkliga reningsorganen, njurar och lever, så är det väldigt, väldigt marginellt.
Bild: Marcus Ericsson

7. Förändras svetten (och lukten) under ett längre träningspass, som ett maraton där man är igång länge?

Nja, svetten från de ekrina körtlarna (som aktiveras av värme) luktar ju inte, och innehåller väldigt lite fett och protein som bakterierna gillar. Men om man svettas under lång tid så kommer svetten till slut att ackumuleras i kläderna. Och mot slutet av ett långlopp har det avdunstat så mycket svett att det ändå finns tillräckligt mycket näring för bakterierna att producera illaluktande ämnen. Det tar dock mycket längre tid, och det krävs mycket svettning. Eller dåligt tvättade kläder.
Bild: John Minchillo

8. Varför svettas olika personer på olika ställen på kroppen?

Var man har sina svettkörtlar på kroppen är genetiskt betingat. Vanligen finns flest svettkörtlar på handflator, fotsulor, i hårfästet och i armhålorna. Men somliga kan ha fler körtlar till exempel på ryggen eller andra ställen. Och vissa har många fler svettkörtlar än andra och svettas därför mer.
Bild: Maja Suslin

9. Om man svettats mycket, är det ett bevis för att man förbränt mer energi?

Ja, i alla fall om du jämför med dig själv. Om du kör ett pass där du svettas mycket mer än vid andra träningstillfällen har du troligen förbränt mer energi i just det passet.
Däremot kan man inte jämföra olika individer, eftersom alla har olika förutsättningar att svettas. Om du cyklar på en motionscykel med en viss belastning och en annan person sitter intill och cyklar med samma belastning och svettas mycket mer än du, så betyder inte det att den personen förbränner mer energi, utan är förmodligen bara mer vältränad och svettas därför mer och snabbare.
Mängden svett är också relaterad till omgivningen. Det finns spinningklasser där deltagarna inte är nöjda om det inte blivit en svettpöl under cykeln i slutet av passet. Ofta utförs de passen i ett varmt rum med otillräcklig luftkonditionering och massor av andra varma personer i rummet. Skulle de köra exakt samma pass (alltså bränna samma mängd energi) ute i svalare förhållanden skulle det inte bli någon pöl.
Bild: Ulf Palm

10. Kan man svettas så mycket att det blir farligt?

Ja, om man till exempel springer långa lopp som maraton i värme är risken stor att man inte hinner ersätta det man svettas med vätska. I värsta fall drabbas man av värmeslag, ett livsfarligt tillstånd. Man svettas så mycket att blodvolymen minskar och kroppen klarar inte att hålla igång de normala funktionerna. Man får yrsel, mår illa och blir vimsig. Till sist slås de delar i kroppen och hjärnan som sköter kroppens värmereglering ut, och temperaturen fortsätter stiga tills man dör. Ett värmeslag måste behandlas med nedkylning och snabb vätskeersättning.
Experterna:
Niklas Psilander, idrottsfysiolog och forskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan.
Stephen Fritzdorf, träningsfysiolog vid medicinska fakulteten på Lunds universitet. Har skapat appen "Quench - Your Hydration Coach", som en hjälp för den som vill återhämta vätskebalansen snabbt.
Bild: Jenny Rydqvist

FAKTA/Så mycket behöver du dricka

Alltid: Drick när du känner dig törstig.
Före träningspasset: Timmarna före – kolla färgen på urinen, den bör vara blekgul. Om den är orange, drick något. Om den är klar, sluta dricka. En timme före – drick 250–500 milliliter vätska.
Under träningspasset: Om passet är en timme eller kortare på låg intensitet eller är styrketräning behöver du inte dricka något alls, om du inte känner dig törstig.
Om passet är mer än en timme i varm miljö och högintensivt, drick så att du begränsar din förlust av kroppsvikt till 2 procent. (En person som väger 100 kilo behöver alltså dricka först när kroppsvikten är 98 kilo eller mindre.)
Efter träningspasset: Väg dig både före passet och efteråt och försök under de närmaste timmarna att fylla på vätska tills du når din startvikt.
Källa: Stephen Fritzdorf i appen "Quench"
Gå till toppen