Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Ingrid Runsten: Klimatinsikt ska bli till handling i Paris.

Nej, Norrbotten blir kanske inte lika varmt och snöfattigt som Skåne är nu. Inte om världens länder lyckas komma överens om ett klimatavtal.
En bilfri dag i centrala Paris – snart riktas världens blickar mot den franska huvudstaden.Bild: Thibault Camus
Mellan den 30 november och den 11 december samlas ledande politiker till COP21. På klimattoppmötet ska ett nytt globalt klimatavtal skrivas under för att börja gälla från år 2020. Mötet är möjligheten att skifta kurs och att enas om åtgärder för att hålla uppvärmningen inom hanterbara två grader.
Men mötet är dessutom ett tillfälle för städer, företag och organisationer att visa upp goda exempel.
Tidigare i veckan presenterade SMHI länsvisa analyser på vad som händer om allt fortsätter som hittills. Då väntas medeltemperaturen stiga med 4-6 grader fram till nästa sekelskifte. I Skåne blir det mycket blötare, speciellt vintertid, med fler skyfall. Men vi påverkas också på andra sätt.
När delar av jordklotet blir obeboeligt på grund av värmeböljor och översvämningar ökar flyktingströmmarna liksom kostnaderna för att motverka konsekvenserna av klimatförändringarna.
Men den analys som FN presenterade förra veckan av de klimatlöften som länderna skickat in inför Parismötet var försiktigt positiv. Det dröjer innan utsläppen minskar – däremot kommer ökningen att dämpas.
Inför toppmötet har nu nästan 160 av 195 länder, som tillsammans svarar för drygt 85 procent av utsläppen, lämnat in sina bidrag. Alla de stora utsläppsländerna är med – och de delar problembilden.
"Utan löftena hade vi varit på väg mot en temperaturhöjning på fyra till fem grader år 2100", sade Christiana Figueres, chef för FN:s klimatsekretariat, när hon presenterade sammanställningen:
"Det är goda nyheter. Det räcker inte, men vi har tagit ett stort steg i rätt riktning."
I Paris måste dessa "frivilliga" bidrag förvandlas till rättsligt bindande åtaganden. Då kan temperaturhöjningen enligt olika beräkningar stanna vid omkring tre grader till år 2100.
För att nå längre krävs ett regelsystem för uppdatering. Avtalet måste vara ett slags golv utifrån vilket högre ambitioner kan byggas.
En central fråga blir klimaträttvisa. Fattigare länder vill att även deras medborgare ska få den levnadsstandard som de rikare länderna byggt upp med hjälp av fossila bränslen. Klimatbistånd ska medverka till att lösa upp motsättningar.
Men sådana kan också uppstå när länderna inte är överens om hur stora utsläppen faktiskt är i dagsläget. Kina lovar till exempel att deras utsläpp ska sluta öka 2030. Men enligt en artikel i New York Times nyligen släpper Kina ut mer koldioxid från användandet av kol än vad landet hittills har beräknat och uppgett.
Kina och USA svarar tillsammans för nästan hälften av de totala utsläppen av växthusgaser. På senare tid har de närmat sig varandra i klimatfrågan, vilket är av avgörande betydelse för framgång i Paris.
Klimatomställning måste framför allt gå från att vara en börda till att bli en möjlighet. Därför måste länder, men även företag, förmå visa på de ekonomiska möjligheterna med en omställning. Den rollen vill miljöminister Åsa Romson (MP) att Sverige ska spela genom att i Paris peka på hur välfärdsutveckling kan kombineras med utsläppsminskningar.
En av dem som åker till klimatmötet för att sprida att det finns lönsamhet i klimatomställning är Nina Ekelund, som är programdirektör för företagsnätverket Hagainitiativet .
"Vi betonar vikten av att näringslivet står bakom en mer aktiv klimatpolitik. Den insikten vill vi vara med och sprida", säger Nina Ekelund.
Jag frågar henne vad som är viktigast för en internationell förändring:
"Att länderna via skatter sätter ett pris på koldioxid och samtidigt upphör med fossila subventioner."
Även det som händer utanför förhandlingsrummen har betydelse för att Parismötet ska bli en framgång.
Men i första hand ligger ansvaret på världens regeringar.
Gå till toppen