Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Sverige bistår militär IS-insats

Frankrike får ja från Sverige och övriga EU-länder på sin begäran om hjälp i den militära kampen mot IS.
— Vi är inte i krig men vi ställer oss med Frankrike och EU, säger statsminister Stefan Löfven.

President Francois Hollande fick ett snabbt svar på Frankrikes begäran om militärt stöd i kampen mot IS. Samtliga EU-länder svarar ja. ARKIVBILD.Bild: Philippe Wojazer
Han tillägger att Sverige redan är med i insatsen mot IS i och med de 35 militära utbildarna riksdagen skickade i somras till norra Irak.
— Det är en terrorhandling och de som står för den måste bekämpas, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) från försvars- och utrikesministermötet i Bryssel om terrorattackerna i Paris och varför Sverige vill bistå Frankrike.
Frankrike har sagt att landet efter attackerna befinner sig i ett krig och begär därför hjälp, för första gången, genom att åberopa en klausul om att EU-länderna måste hjälpa varandra vid ett väpnat angrepp.
Statsministern och Hultqvist säger att det är för tidigt att spekulera om vad Sverige kan bistå med. Först måste Frankrike säga vad de vill ha hjälp med.
— Låt oss återkomma till det, säger Löfven och menar att det är alldeles för tidigt att föreslå Jas-plan, som bland annat Kristdemokraterna gjort.
Vid ett tal i parlamentet på måndagen sade den franske presidenten François Hollande att Frankrike är i krig efter terrorattacken i Paris. Han hänvisade även till artikel 42.7 i EU-fördraget, som talar om skyldighet att hjälpa andra EU-länder. I den står bland annat att om "en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel".
På tisdagens utrikes- och försvarsministermöte i Bryssel kom den franske försvarsministern med den formella begäran om stöd enligt artikeln.
Hur hjälpen kommer att se ut från EU-länderna är oklart, det är något som varje lands regering och parlament ska bestämma. Peter Hultqvist säger att han så snart det går kommer att ha kontakter med sin franske kollega för att se vad Sverige kan bistå Frankrike med.
— Frankrike är ju ett land med stora egna resurser, det ska man komma ihåg. Det som andra länder bidrar med ska ju länkas in i den helheten.
Malena Britz, universitetslektor och forskare vid Försvarshögskolan, säger att det är nu det visar sig hur det är ställt med solidariteten i EU.
— Det har ju funnits andra tecken på att den inte är särskilt hög om man ser till flyktingkatastrofen och splittringen efter den ekonomiska krisen, säger Britz.
Enligt hennes kollega, Jacob Westberg, lektor i säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan, ställer artikeln krav på Sverige, men det är oklart vad som i praktiken kommer att hända.
— Det är ingen överstatligt tvingande artikel, så det är fortfarande Stockholm som fattar beslut om hur Sverige ska agera, säger han men tillägger att artikel 42.7 "är relativt skarp".
Enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp kan en eventuell hotbild mot Sverige påverkas beroende på hur Sveriges bidrag uppfattas.
— Att skicka fältsjukhus är ett mer passivt stöd som inte förändrar något i grunden. Om det i stället målas upp som ett stöd till ett offensivt militärt angrepp kan man börja fundera på om det ändrar hotbilden generellt sätt, säger han till TT.
Just nu är Sverige inte ett "jätteintressant" mål för IS, enligt Magnus Ranstorp.
Statsminister Stefan Löfven påpekar att Sverige redan deltar i den internationella koalitionen mot IS, genom de miltära utbildarna i norra Irak.
— Vi måste alla ta ansvar för att våra demokratiska öppna samhällen kan bestå, vi får aldrig låta oss skrämmas av terrorister, det är exakt det de vill, att vi blir rädda och inte försvarar vår demokrati, säger Löfven.
Gå till toppen