Sverige

Därför är det problematiskt att kalla syrier för klimatflyktingar

Statsvetaren Angela Oels slutsats: Ordet borde inte användas.

Angela OelsBild: Hussein el-Alawi
Angela Oels fick en dålig känsla 2007 när tyska Greenpeace släppte en studie om klimatflyktingar. Rubriken – "200 miljoner klimatflyktingar år 2037" – blev en stor nyhet i hennes hemland Tyskland.
– Greenpeaces syfte var att få politiska ledare att fatta beslut om minskade utsläpp. Men jag upplevde att de som kallas klimatflyktingar nästan blev utnyttjade. Rubriker om miljontals klimatflyktingar sprider en rädsla för att industrialiserade länder kommer att invaderas, säger hon.
Angela Oels är gästforskare vid Lunds universitet. Som miljöinriktad statsvetare är hon intresserad av ord, hon tänker att den språkliga inramningen av samhällsproblem styr vilka politiska lösningar som blir aktuella.
Sedan den tyska Greenpeacerapporten har hon följt klimatflyktingdebatten och gjort ett forskningsarbete om begreppet och de politiska konsekvenserna.
Samma år som tyska Greenpeaces studie kom, 2007, skrev FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon ett uppmärksammat debattinlägg om Darfur i The Washington Post. Han skrev:
"Bland de många sociala och politiska förklaringarna till konflikten i Darfur så började den som en ekologikris som åtminstone delvis beror på klimatförändringen".
Uttalandet mötte motstånd. En av kritikerna, Julie Flint som är medförfattare till boken "Darfur: A New History of a Long War", gav generalsekreteraren delvis rätt i att torkan och svälten har betydelse. Men hon sa också:
–  Att säga att konflikten i Darfur endast beror på kampen om naturresurser är att rentvå Sudans regering. Den enorma tragedi som startade 2003 föranleddes av regeringens reaktion på upproret.
Ban Ki-moon är inte den enda världspolitiska nyckelspelare som har beskrivit klimatförändringar som en säkerhetsfråga. Barack Obama tog upp frågan 2009 när han tog emot Nobels fredspris. I sitt tal sa den amerikanske presidenten att om inget görs kommer klimatförändringarna att orsaka mer torka, mer svält och mer massförflyttningar och detta kommer att vara en källa till fler konflikter i årtionden. "Och det är inte bara miljöaktivister och forskare som kräver omedelbara och kraftfulla åtgärder - det är militära ledare i mitt eget hemland som förstår att vår gemensamma säkerhet står på spel".
Under dagens flyktingkris har en rad nyhetsmedier, bland andra Svenska Dagbladet, publicerat artiklar med budskapet att de 60 miljoner människor som nu är på flykt bara är början, världen kan dessutom räkna med 200 miljoner klimatflyktingar år 2050 på grund av höjda havsytor, översvämningar och torka.
Ibland beskrivs inbördeskriget i Syrien som orsakat av klimatförändringar. Tanken är att upproret mot Bashar al-Assad fick bränsle av att torka på landsbygden gjorde människor samlades i städerna.
Chefen för det Washingtonbaserade Center for Climate and Security, Francesco Femia, har sagt till Time Magazine:
– Det som händer i Syrien kommer troligtvis att hända på andra håll.
I september publicerade The National Observer en bild på den drunknade syriske pojken Alan Kurdi i famnen på en turkisk polis. Rubriken löd: "Så här ser en klimatflykting ut".
Statsvetaren Angela Oels blir frustrerad över rapporteringen:
– Att kalla människor från Darfur eller Syrien för klimatflyktingar kan mörka de mer betydelsefulla politiska förklaringarna, säger hon.
Angela Oels har analyserat de mest citerade uttalandena om klimatflyktingar, och under FN-klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 intervjuade hon människor från de små ö-stater som riskerar att drabbas när havsytan stiger. Hennes slutsats: etiketten klimatflykting hjälper varken klimatpolitiken eller de utsatta individerna.
– När jag intervjuade berörda människor på klimattoppmötet i Köpenhamn var det tydligt att de inte alls är intresserade av att få klimatflyktingstatus, säger hon.
Angela Oels ser fem viktiga skäl till sin kritik:
1. Klimatet är inte den främsta orsaken till migration
– Migration har många förklaringar och det är nästan omöjligt att peka ut klimatet som en enskild orsak. Den åsikten har också deltagarna vid den internationella vetenskapliga konferens som hölls i Durhamn i juli 2015. Det stämmer att klimatvariationer kan vara en viktig orsak till de förflyttningar vi ser idag. Men det finns många politiska förklaringar till att människor behöver eller tvingas fly som är ännu viktigare. Nobelpristagaren Amartya Sen har sagt: "Det finns ingen svält i demokratier". Det han menar är att det är regeringars misslyckanden som gör att naturkatastrofer blir humanitära katastrofer.
2. Det är omöjligt att beräkna
– Det går knappt att göra en tillförlitlig beräkning över framtida omflyttningar på grund av klimatförändringar. Det är skälet till att experterna i FN:s klimatpanel IPCC inte anger några siffror i sin senaste rapport. De siffror som cirkulerar i media kommer från en och samma källa: den brittiske miljövetaren Norman Myers som prognostiserar "200 miljoner klimatflyktingar år 2050". Myers siffror används bara för att sprida rädsla för att industrialiserade länder ska invaderas av klimatflyktingar, som ett hot. Det är kontraproduktivt.
3. Klimatflykting är ett vilseledande begrepp
–  Klimatmigranter har ingen flyktingstatus enligt Genèvekonventionen och varken politiker eller grupper som riskerar att drabbas driver frågan att de ska få det. Det är inte uppe på agendan.
4. Drabbade människor vill inte ha flyktingstatus
– Människorna som riskerar att drabbas är inte intresserade av att få klimatflyktingstatus. Aktivister från små ö-stater som blockerar Australiens största kolhamn Newport kallar sig "climate warriors" – som ett alternativ till etiketten "climate refugee" som de uppfattar som förolämpande. Deras prioritet är att industrialiserade länder minskar sina utsläpp kraftigt så att de hotade områdena kan räddas.
5. Många små ö-stater kan fortfarande bli räddade
– Det allvarligaste problemet med klimatflyktingdiskursen är att den tycks innebära att farliga klimatförändringar är oundvikliga. Den förutsätter att små ö-stater kommer att försvinna från kartan. Och diskursen osynliggör det faktum att många områden kan räddas genom en rejäl minskning av utsläppen. Det behövs handlingskraft vid klimattoppmötet i Paris.

Angela Oels

Filosofie doktor och gästprofessor från Tyskland vid Statsvetenskapliga institutionen och Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.
Gästprofessuren är ett resultat av att hon vann Riksbankens Jubileumsfonds 24:e pris i "Svensk-tyska programmet för vetenskapligt samarbete".

Hör Angela Oels föreläsa om klimatflyktingar

Angela Oels är svensk koordinator för den öppna onlinekursen "Climate Change: A question of Justice?” som produceras av FernUniversität i tyska Hagen tillsammans med Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. En av hennes föreläsningar, som berör klimatflyktingar, finns här:
https://mooc.umweltwissenschaften.de/

Klimattoppmötet i Paris startar 30 november

30 november till 11 december pågår FN:s klimattoppmöte i Paris.
Målet: ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från 2020.
Den här gången har länderna i förväg formulerat egna klimatlöften om utsläpp av växthusgaser. Det samlade resultatet, enligt FN:s analys, är både positivt och negativt. Den goda nyheten är att den globala ökningen av växthusgasutsläpp dämpas. Ökningen av medeltemperaturen begränsas till 2,7 grader istället för 4-5 grader utan klimatlöftena. Den sämre nyheten är att klimatlöftena inte är tillräckliga för att klara målet om en temperaturökning på max 2 grader. Men det finns fortfarande hopp, enligt FN:s analys. Idén är att det nya avtalet håller det öppet för länderna att förbättra sina löften under kommande år.
Klimatmigration lär inte bli en stor fråga i Paris. Inför mötet fanns ett förslag om att inrätta en samordnande myndighet för förflyttningar orsakade av klimatförändringar. Men ämnet ströks från dagordningen efter massiva protester från Australien.

Musikhjälpen vill förhindra klimatflykt

"Ingen ska behöva fly undan klimatet" är årets tema för Sveriges Radio P3:s insamling Musikhjälpen som sänds från Linköping 13-19 december.

Motiveringen för temat:

"Forskarvärlden är enig om att ifall temperaturerna på jorden fortsätter att stiga kommer de klimatrelaterade katastroferna att bli fler och kraftigare i framtiden. Det innebär också att många fler människor kommer tvingas på flykt."

Insamlingen går till insatser som ska förebygga katastrofer: varningssystem, förstärkningar som skydd mot översvämningar samt utbildningar i hur man klarar en akut kris och hur man kan bedriva jordbruk vid torka.

Han försökte bli världens första klimatflykting

Ioane Teitiota och hans familj sökte asyl i Nya Zeeland för att höga havsnivåer hotar att dränka deras hemland Kiribati, ett lågt liggande örike i Stilla havet med 100 000 invånare. Han ville bli världens första klimatflykting. Men i juli i år fick han avslag efter en fyra år lång process. Högsta domstolen i Wellington ansåg inte att ett återvändande till Kiribati utgör ett livshot.

"Det finns inga bevis för att regeringen i Kiribati inte gör allt den kan för att skydda sina medborgare från följderna av miljöförstöring", skriver domstolen i sin dom.

Kiribatis regering räknar med att landet kommer att vara översvämmat inom ett halvsekel, rapporterar Sveriges Radio. Men de politiska ledarna ogillar klimatflyktingbegreppet, de vill istället tala om "migration med värdighet". Regeringen satsar på att ge människor utbildningar riktade mot jobb i andra länder: blivande hantverkare får språkundervisning, sjömän erbjuds officersutbildning i samarbete med Nya Zeeland och Australien tar årligen emot 30 sjuksköterskestudenter, enigt Sveriges Radio.

Om vi tar bort värdigheten från migrationen blir vi flyktingar och det är inget vi förespråkar", sa den kiribatiska regeringens talesperson Rimon Rimon.

Läs alla artiklar om: Klimatmötet i Paris 2015
Gå till toppen