Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Flyktingkrisen spräcker regeringens jobbmål

Flyktingkrisen spräcker regeringens jobbmål.
Det hävdar Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.
– Just nu känns det omöjligt att Sverige kan nå ner till Danmarks, Tysklands och Österrikes låga arbetslöshet, säger han.

Den stora inströmningen av asylsökande innebär stora påfrestningar för Migrationsverket och polisen. Men även Arbetsförmedlingen har mer att göra.
Just nu finns 52 000 flyktingar i Arbetsförmedlingens etableringsprogram.
Den siffran ökar undan för undan när Migrationsverket betar av högarna med asylansökningar.
Hittills har Arbetsförmedlingen slussat en knapp tredjedel av etableringsprogrammets deltagare till jobb eller studier.
Mikael Sjöberg varnar nu för att den andelen minskar kraftigt om regeringen inte ökar anslagen:
– Våra kostnader ökar successivt. Vi begär 250 miljoner kronor mer för 2016, men behöver 13 miljarder kronor mer för 2019.
Om han får gehör från regeringen kommer flyktingarbetet att få en ökande andel av Arbetsförmedlingens resurser. Etableringsprogrammet väntas på sikt sluka en dryg femtedel av myndighetens totalbudget.
Mikael Sjöberg har i flera rapporter till regeringen varnat för hur flyktingkrisen påverkar Arbetsförmedlingens arbete.
I en rapport slog han larm om att en ökande andel av de flyktingar som kommer in i etableringsuppdraget riskerar att fastna i arbetslöshet om inte regeringen skjuter till mer skattemedel.
– Vi har visat för regeringen att etableringsprogrammet fungerar väl. Idag lägger vi ner 21 000 kronor per person i programmet. Med dagens situation finns det risk att summan minskar till 6 000 kronor.
– Ordet "larma" gillar jag inte. De här siffrorna är vårt sätt att bedöma läget, säger Mikael Sjöberg.
Enligt honom räcker det emellertid inte med mer pengar för att framgångsrikt slussa flyktingar till jobb och studier. Han anser att regeringen även måste öka bostadsbyggandet.
– Vi ser bostadslöshet redan nu. Det saknas 12 000 bostäder för flyktingar som redan fått asyl. De har tillfälligt bott hos släkt och vänner, men märker nu att boendet inte fungerar längre, säger Mikael Sjöberg.
För att flyktingkrisen inte ska leda till kraftigt ökad arbetslöshet förordar Mikael Sjöberg en serie av små jobbreformer efter tysk förebild. Han vill se fler utbildningsplatser och bredare rutavdrag.
– Ett vidgat rut skulle skapa fler jobb i hela landet till personer med invandrarbakgrund. Rut kan gälla även för reparationer hos skomakare, skräddare och urmakare.
Även om sysselsättningen kan hållas uppe tror han att det är näst intill omöjligt för regeringen att klara jobbmålet: att ge Sverige EU:s lägsta arbetslöshet.
– Det skulle sannolikt innebära en arbetslöshet på 4,8-5 procent, jämfört med 7,5-8 procent idag. Det var ett utmanande mål från början. Med den invandring vi har nu blir det ännu svårare, säger han.
Står hoppet till att arbetslösheten i stället ökar i Danmark, Tyskland och Österrike?
– Så ser inte vi det. Vi arbetar på att sysselsättningen ökar genom att antalet arbetade timmar blir fler.
Just nu går svensk ekonomi på högvarv. Exporten ökar. Företagen visar god lönsamhet.
Bekymret är att många av de 100 000 flyktingar som kommer till Sverige i höst syns i arbetslöshetsstatistiken under våren 2017.

Etableringsuppdragetväxer i snabb takt

Arbetsförmedlingen (AF) har ansvar för flyktingar med asyl.
En flykting som lämnar asylboendet och tas emot i en kommun kan ta del av studier/praktik i AF:s etableringsuppdrag.
Det ger rätt till etablerings­ersättning på 308 kronor per dag, fem dagar i veckan.
52 000 flyktingar är inskrivna i etableringsprogrammet. Det kan bli 150 000 valåret 2018.
Arbetsförmedlingen vill nyanställa 800 personer för att klara en ökad flyktinginvandring.
I fjol hade 29 procent av flyktingarna jobb 90 dagar efter etableringsprogrammet. I år är siffran 28 procent. Den lär sjunka de närmaste åren.
Gå till toppen