Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Vad klarade du som nittonåring?

Tusentals, kanske tiotusentals, barn från Afghanistan och Somalia riskerar att kastas ut ur landet den dag de fyller nitton.

Det är den troliga effekten när regeringen nu föreslår dels att ömmande eller särskilda omständigheter stryks ur lagstiftningen, dels att alla utom kvotflyktingar endast ska ges tillfälliga uppehållstillstånd.
Faktum är att just den kombinationen av åtgärder är som skräddarsydd för att drabba somaliska och afghanska ungdomar.
Det finns för all del inget färdigt lagförslag med paragrafer och detaljer. Men det betyder bara att det är nu, innan en proposition ligger klar, som det finns möjlighet att påverka den exakta utformningen. Då måste man våga ställa frågan om vem som konkret kommer att drabbas.
Kritiken av de tillfälliga uppehållstillstånden har gått ut på tre saker. Att det är en signal som ska avskräcka folk från att söka asyl i just Sverige, att den osäkerhet om framtiden tillfälliga uppehållstillstånd skapar hos flyktingarna riskerar att försämra integrationen och att det är ett slöseri med resurser att Migrationsverket, som redan är pressat, ska öda tid och kraft på att ompröva tillstånd titt som tätt.
Det är i alla delar en riktig kritik. Men det finns alltså även andra högst verkliga effekter, som kommer att bli synliga om några år.
Nästan alla ensamkommande barn kommer från fyra länder: Syrien, Eritrea, Somalia och Afghanistan. En del av dem får asyl på samma sätt som vuxna, som flyktingar. Men de som inte uppfyller kraven för att räknas som flykting kan ändå få stanna i Sverige, just för att de är barn. Dels har vi en paragraf om särskilt ömmande omständigheter, dels utvisar Sverige inte barn om det inte finns ett ordnat mottagande i hemlandet. Det gör vi däremot med vuxna. De får klara sig själva.
Till Syrien och Eritrea utvisar vi idag inte folk mot deras vilja. Det sker däremot till Afghanistan och Somalia.
Att även barns uppehållstillstånd nu ska omprövas regelbundet innebär att fler och fler kommer att falla för åldersstrecket och kunna utvisas.
Samtidigt som den sista räddningsplankan, ömmande omständigheter, kapas.
Vi kommer att släppa av nittonåringar, som kanske redan varit flera år i Sverige, att klara sig själva i Kabul eller Mogadishu.
Sverige kommer att fyllas av hjärtskärande fall, där svensktalande ungdomar med vänner och nätverk och en framtid i Sverige kastas ut till krigshärjade länder de inte vistats i på många år.
Jag vet att en del av er nu tänker: Vadå, de är ju i lagens mening vuxna. Dags att stå på egna ben.
Men vad gjorde du själv som nittonåring? Vad klarade du?
Sommarjobbade på pappas kontor, tog studenten, hoppades kunna flytta hemifrån?
För min egen del var väl Roskildefestivalen i skyfall eller en tågluffarnatt på Münchens centralstation det värsta man kunde råka ut för.
Inte bilbomber, talibaner och al-Shabaab-soldater.
Gå till toppen