Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ernst Wigforss (1881-1977)

Ernst Wigforss återuppstår och förfäras över dagens samhälle: ”Jag har sett tiggare på gatorna. Tiggare – i folkhemmet!”

Ernst Wigforss, finansminister.Bild: TT
Häromkvällen, det var rätt sent, inträffade en märklig sak när jag tog en promenad. På en trappa satt en magerlagd man framåtböjd. Hans höga ålder och tunna kropp gjorde honom närapå genomskinlig. Han bar en ålderstigen småsolkig kostym. Han satt där och grät. Stilla, tysta tårar. Jag antog att han var hemlös och gick fram för att fråga hur han mådde. ”Ingen fara”, svarade han hest. ”Men sätt dig gärna en stund.” Jag slog mig ner och presenterade mig. ”Ernst”, sa då mannen. ”Ernst Wigforss. Jag måste vara härnere en vecka.”
”Jag har sett tiggare på gatorna. Tiggare – i folkhemmet! Soppkök. Hemlösa som sover på kartonger. Flyktingar som bor i gamla tält.” Hans kropp riste av vrede. ”Baggbölarna, kupongklipparna, de glupska grosshandlartyperna – alla har de återvänt. Och medborgarna ska spekulera bort sina pensioner på aktier. Varför inte istället ordna ett lotteri! Jag har träffat ungdomar som inte kan få arbete och mött mödrar som inte kan få ihop till mat, pensionärer som lever på svältgränsen.” Han teg en stund. ”Hela folkhemmet är i ruiner.”
”Jag har studerat, arbetat som adjunkt. Jag blev tidigt socialist och senare finansminister. Saligt förbannad är det enda man blir idag. Jag skäms över vad ni gjort med detta land. Numera vet ingen vem jag är eller vad jag gjorde. Det är jag tacksam över. Skammen blir lättare att bära.”

Jul med Ernst

"Man måste se kuddarna som en orkester", sa Ernst Kirchsteiger en gång. I HD Kulturs julkalender får du möta alla tiders Ernst.
Barfota vi rusa genom tiden, jagade av en tanke: man måste se Ernstarna som en orkester.
Gå till toppen