Ängelholm

Barnkistor hittades i dold gravkammare när krypta från 1600-talet öppnades

Arkeolog: ”Man kan läsa historier om hur det började lukta i kyrkorna på våren”.

I maj startade en större renovering inne i Munka Ljungby kyrka som egentligen skulle ha varit avslutad till advent. Men flera oförutsedda händelser har försenat arbetet.
I somras hittade byggarbetarna en tidigare okänd, igenfylld gravkammare under golvet i koret. Och för en dryg månad sedan var det dags för ett nytt fynd.
– Den här gången gick vi på en gravkammare som vi visste fanns. Vi försökte undvika att komma ner i den, men var tvungna att göra vissa håltagningar, säger arkitekten Mikael Forsberg.
Det man stött på var ett ljusschakt som hörde till gravkryptan. Arkeologen Pär Sarnes som följer arbetet tillkallades och kunde också ta sig ner för att dokumentera.
– Det var en rätt häftig upplevelse. Jag har stött på fler, men de brukar vara igenfyllda. Den här är helt intakt, säger han.
Kryptan tillhör ett friliggande kapell som troligen byggdes sent 1500-tal av ägarna till Skillinge gods. När kyrkan byggdes ut valde man att riva själva kapellet men behålla kryptan, som hamnade under golvet.
År 1815 blev det gravseden förbjuden, främst av hygieniska skäl.
– Man kan läsa historier om hur det började lukta i kyrkorna på våren. Det är svårt att fatta i dag hur man kunde sitta i det under två timmars predikan, säger Pär Sarnes.
På 1800-talet var det vanligt att kistorna flyttades och utrymmet fylldes igen för att man skulle slippa sättningar i golvet.
– Jag kan inte komma på någon annan kyrka som har samma lösning. Det kan ha varit så i det fallet, att det fanns ättlingar som velat ha det kvar, säger Kerstin Börjesson, byggnadsantikvarie på regionmuseet i Kristianstad.
Carl-Axel Andersson, som sitter i församlingens fastighetsutskott, har fått se en förteckning över kryptans innehåll som finns i privat ägo,
– Den ska ha använts under 1600-, 1700- och en bit in på 1800-talet av ägare till Skillinge och deras familjer, säger han.
Jakob Krabbe, som avled 1596, ska enligt samma källa finnas där och inte i den grav i somras påträffades i den äldre delen av kyrkan.
– Nej, det tog arkeologen ur oss med en gång. En adelsman hade aldrig fått en så framskjuten plats i kyrkan, säger Carl-Axel Andersson.
Fram till 1930-talet har man kunnat ta sig ner i kryptan från kyrkan, sedan har golvet gjutits om. Nu ska kyrkorådet söka tillstånd hos länsstyrelsen för att sätta dit en inspektionslucka.
– Kanske vill man göra en undersökning där i framtiden. Men nu låter vi allt vara, säger han.
Renoveringen väntas nu vara klar till påsk 2016.
Fotnot: Kyrkan byggdes i slutet på 1100- och början av 1200-talet av cisterciensermunkar från Herrevads kloster, som också gett orten dess namn.

Kryptan

På en yta av ungefär sex gånger fyra meter finns ett utrymme med vitkalkade väggar. Taket bärs upp av ett kryssvalv. Från början har det funnits två ingångar, en direkt från kyrkan och en från kyrkogården.
Seden att begrava främst adelspersoner och präster inne i kyrkorna blev populära under stormaktstiden, efter reformationen.
Gå till toppen