Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Landskrona

Drar socialen inför rätta

En kvinna stämmer Landskrona kommun på 100 000 kronor, för att ha trotsat tingsrättens dom och därmed hindrat henne ifrån att träffa sin son.

2013 började en Landskronakvinna kämpa på två fronter för att få umgås med sin son — dels mot sonens pappa, dels mot socialtjänsten.
Under tio månader, då sonen var drygt ett år, hade hon ett kraftigt begränsat umgänge med sonen.
– Jag behandlades som en brottsling för att jag ville träffa mitt barn, säger kvinnan.
– Socialtjänsten har mycket aktivt försökt placera barnen hemma hos pappan, säger hennes advokat Andreas Stenkar Karlgren.
Nu går hon vidare och stämmer Landskrona kommun på 100 000 kronor, för tjänstefel och kränkning av de mänskliga rättigheterna.
Det handlar bland annat om brister i rättsprocessen. Kvinnan hade fått rätt till umgänge med sin son fyra timmar i veckan i en tingsrättsdom 2013. Sju månader senare skrev socialtjänsten till tingsrätten att man inte tänkte följa domen, utan dra ner på umgänget, med hänvisning till starka stressreaktioner hos pojken.
– Kommunen skulle då istället ha bett tingsrätten ändra beslutet. Men man skickade bara in ett yttrande. Så det fanns inget att överklaga; hon blev rättslös, säger Andreas Stenkar Karlgren.
2012 kritiserades socialtjänsten i Landskrona av Justitieombudsmannen (JO), just för att man inte följt ett rättsutslag om umgänge mellan förälder och barn, på ett sätt som liknar "domstolstrots".
Enligt Carl-Gustaf Tryblom, byråchef för JO, hade man ögonen särskilt på beslutade umgängesstöd för några år sedan:
– Vi hörde signaler om att kommuner inte verkställde besluten i tingsrätten. Men nu tror jag inte det är så vanligt, några enstaka fall om året, säger han.
Med tanke på JO:s kritik då: varför följde ni inte tingsrättens dom den här gången?
– Det är inte så enkelt som du får det att låta. Det är flera olika steg, som man måste gå in i för att förstå hela tankegången. Det kommer vi att redogöra för i vårt yttrande till tingsrätten, säger Petter Hector, verksamhetschef för barn och unga inom socialtjänsten.
I stämningen hävdar kvinnan också att socialtjänsten kränkt hennes rätt till familjeliv enligt Europakonventionen — allvarligt eftersom "hon förvägrats umgänge under lång tid, under en period då det varit viktigt för henne att etablera kontakt med sin son", enligt stämningsansökan.
Enligt socialtjänsten konsulterades barn- och ungdomspsykiatrin då man kom fram till att pojken mådde dåligt av att träffa mamman.
– Men barnpsykiatrin hade inte undersökt pojken. De gick bara på andra- och tredjehandsuppgifter från socialtjänsten. Det framgår av journalen, säger Andreas Stenkar Karlgren.
En psykolog som tingsrätten anlitade kom dessutom fram till att mammans samspel med sonen var utmärkt.
– Vi bestrider skadeståndsanspråket. Men vi tittar på ärendet med vår jurist, och jag vill inte gå in på detaljer just nu, säger Petter Hector.
– Jag tror på det här ärendet, annars hade jag inte rekommenderat att vi går vidare till tingsrätten. Bevisningen är massiv, dokumenterad av socialförvaltningen själv, säger Andreas Stenkar Karlgren.
Han jämför med liknande mål i Europadomstolen, där privatpersoner i bland annat Sverige fått skadestånd.
I våras blev Landskronakvinnan och sonens pappa överens om delad vårdnad och växelvis boende.
– Det är inte ifrågasatt på något sätt. Det visar att det var ett materiellt fel (i sak) från första början, säger Andreas Stenkar Karlgren.
Hur är livet idag?
– Livet är jättebra nu, min pojke mår bra och är jätteglad. Men jag har fått en helt annan syn på hur myndigheter fungerar. Innan detta trodde jag att socialtjänsten hjälper familjer som har problem, inte skapar problem och hittar på saker, säger kvinnan.

Mänskliga rättigheter

"Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag."
"Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter."
(ur Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, artikel 6 och 8)
Läs alla artiklar om: Landskronas socialtjänst och barnen
Gå till toppen