Det som från början bara skulle bli en intervju med det nu 91-årige ögonvittnet till förintelsens fasor har växt till ett jätteprojekt för det nordvästskånska filmteamet.

– Vi blev alldeles tagna efter det första mötet med Emerich. Han är en av de få som fortfarande finns kvar och kan berätta med egna ord. Vi kände att vi måste se till att hans del av historian lever vidare, säger Ingrid Ohlsson.

Nu sitter Ingrid Ohlsson och Jörgen Nilsson med 70-80 timmars filmande med sex olika kameror om och med Emerich Roth – mannen som överlevde fem koncentrationsläger. Det ska bli en tv-dokumentär och en bok. Och ytterligare en film som ska visas på Fryshuset i Stockholm som i vår öppnar en utställning om Emerichs arbete med att stävja våld, mobbning och främlingsfientlighet bland ungdomar.

I mer än 20 år har Emerich Roth besökt skolor i Sverige och föreläst om sina egna upplevelser av nazismen och om vad hat och fruktan kan göra med människor. Strax före jul lyckades Ingrid Ohlsson övertala honom att besöka i Ängelholm. Hans framträdande i Rönnegymnasiets aula berörde eleverna starkt.

Till rörliga bilder från koncentrationslägren hörde de Emerich Roth berätta om hur han som 19-åring steg av tåget i Auschwitz och såg döda kroppar som bara kastades ut. Tortyren, svälten, och de ofattbara grymheter som föregick dödandet berättar han om.

Filmen är inspelad i undervisningssyfte, och för att hans berättelse ska kunna nå ut även den dag han inte längre orkar eller kan.

– Men när han efteråt kommer ut på scenen och möter publiken, då händer något med ungdomarna. När de ser honom blir allting plötsligt verkligt. De blir oerhört tagna, och efteråt är det många som vill möta honom i ett samtal, säger Ingrid Ohlsson.

Det är detta som den nya filmen ska handla om.

– Vi vill visa vad som händer med ungdomarna och vad det sätter igång i deras tankar.

Under ett besök i Ingrid Ohlssons hem i december träffar vi Emerich Roth under inspelningarna. Han är trött med ålderns rätt, men den främlingsfientlighet som visas allt mer öppet i samhället driver honom att agera.

– Det finns de som förnekar förintelsen, men också unga som inte vet. Jag träffar fortfarande de som säger att de aldrig hört talas om det jag berättar. Men snart finns det inga överlevare kvar som kan berätta, säger han.

Han har träffat många, ofta pojkar, som känt sig vilsna, osedda och arga. Han oroas av att se tecken på att det onda han själv har upplevt kan hända på nytt, med hatet som drivkraft.

– Frånvarande pappor och brist på förebilder är en gemensam nämnare. Det behövs pappor som kan ge sina pojkar kärlek. Det hade jag, och jag tror att det är kärleken från mina föräldrar som gjorde att jag överlevde i koncentrationslägren, säger Emerich Roth.

Emerich Roth kom till Sverige för 65 år sedan efter att ha överlevt fem koncentrationsläger.

I över 20 år har han föreläst i skolor under temat "Vägen ut ur hatet" och har publicerat flera böcker om våld och rasism.