Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Svensk-tysk asylidé möter hårt motstånd

Flyktingkrisen riskerar slå sönder EU.
Varningen kommer från statsminister Stefan Löfven, som vill ge varje EU-land en fast flyktingkvot.
Idén får tyskt och nederländskt stöd, men finsk, brittisk och östeuropeisk kritik.

Stefan Löfven intervjuas av journalister vid Världsekonomiskt forum i Davos.Bild: Lars Larsson/TT
Det var på World Economic Forum i Davos på torsdagen som Stefan Löfven fick en fråga från en reporter från tidningen US Today.
– Hur säker är du på att EU-länderna går med på ett kvotsystem för flyktingar? frågade den amerikanske journalisten.
– Jag är inte naiv. Det blir inte lätt. Samtidigt är mitt starkaste argument detta: om vi inte kan hantera flyktingkrisen som en union så så står hela EU:s framtid på spel, sade Stefan Löfven.
I höstas slog flyktingkrisen sönder flera av EU:s grundvalar.
När stora massor av asylsökande flydde från land till land sprack först EU:s Dublinregler, att flyktingar ska söka asyl i det första EU-land dit de kommer.
När land efter land införde gränskontroller för att hejda flyktingströmmarna sprack även Schengensamarbetet, som borgar för fria resor inom EU.
Nu ger EU-kommissionen medlemsländerna ett val: Vilken av dessa båda regler är viktigast? Dublin eller Schengen?
Jean-Claude Juncker, ordförande i EU-kommissionen, har redan tagit ställning. Han vill skrota Dublin till förmån för ett fortsatt Schengensamarbete.
Juncker vill slopa rutinmässiga avvisningar av asylsökande mellan EU-länderna till förmån för ett gränsfritt Europa.
Vid vårens stora EU-toppmöte i mars väntas han presentera ett helt nytt kvotsystem för flyktingar som ska ersätta dagens havererade Dublinsystem.
Kvotsystemet bygger på ett förslag från Sverige, Tyskland och Österrike – de tre EU-länder som i höstas tog emot 90 procent av alla flyktingar som då kom till Europa.
Kvottanken stöds också av Nederländerna, vårens ordförandeland i EU, samt av Grekland och Italien, de två länder som förlorar på dagens Dublinsystem.
I veckan har förslagets allvar betonats, dels sedan Österrike infört ett nationellt tak för årets flyktingmottagande, dels genom att Österrike och Tyskland erbjudit sig att bevaka Sloveniens och Schengenområdets sydgräns med österrikisk och tysk gränspolis.
I Davos betonade Stefan Löfven ännu en gång vikten av att EU-länderna enas om ett gemensamt fördelningssystem för asylsökande:
– Det är mitt nyckelbudskap. Ansvaret för flyktingar kan inte ligga bara på några få länder, sade han.
Motståndet mot ett gemensamt kvotsystem är massivt från Polen och andra östeuropeiska EU-länder. Kritiken är lika massiv från Storbritannien och Finland mot att Dublinreglerna skrotas.
– Det vore extremt problematiskt, säger Finlands inrikesminister Petteri Orp.
Detta milda ordval kan snart ersättas av ett europeiskt storgräl när debatten hårdnar om vem som ska ta ansvar för en fortsatt inströmning till Europa av 1-1,5 miljoner asylsökande per år.
Gå till toppen