Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Simtag mot friheten

Christos Tsiolkas

Barracuda. Övers Olov Hyllienmark. Leopard förlag.
Det finns ingen plats för honom. Ingenstans hör han längre hemma, inte på allvar eller med en känsla av att här – just här – går rötterna djupt. Var Danny Kelly än vistas och oavsett vilka sociala sammanhang han söker upp är det som om han är innesluten i en kvävande genomskinlig bubbla. De utanför kan titta in. De verkar mest av allt stirra på honom i stället för att närma sig honom som en vän. Därigenom överväldigas han av utsatthet, en förnimmelse som riskerar att förlama honom, reducera honom till ett ting.
Christos Tsiolkas.Bild: Newspix / Rex Features
Och allt oftare känner sig Danny – eller Daniel, som han egentligen heter – som ett hetsat djur i bur, en sällsynt fågel eller apa, utställd så att andra kan titta på och gärna skratta åt honom.
Redan under skolåren inser han att han rör sig mellan olika klasser, två totalt separata världar. Överklassens bortskämda ungar som han träffar och umgås med i privatskolan. Trasproletariatets nedslitna och sunkiga vardag som möter honom därhemma i en trist och fattig del av Melbourne. Hans pappa Neal, från Irland, är långtradarchaffis men har brist på körningar. Hans mamma Stephanie, som kommer från en grekisk familj som dessutom är fanatiska Jehovas vittne, arbetar som hårfrisörska. Mellan dessa ytterligheter kastas han dagligdags. Hans hat tilltar, blir starkare, går allt djupare inom honom.
”Barracuda” av den australiske författaren Christos Tsiolkas är en klassiskt upplagd roman, tjock och innehållsdiger. Den handlar långt ifrån enbart om de smärtsamma slitningar en ung man erfar då han rör sig mellan olika samhällsklasser. Det är en roman om svek och brustna illusioner, om misslyckanden och tillkortakommanden. Om identitetslöshet och känslor av förlust och inte minst den plågsamma erfarenheten att göra människor i sin närhet besvikna.
Den unge Dannys väg är kantad med krossade käkar och kamp om medaljer. Det är simningen – särskilt hans fjärilsim där han framstår som ett klart OS-hopp – som öppnat vägen för honom in till överklassens lilla bigotta värld och gett honom stipendium så han kan gå som frielev på privatskolan.
Det är enbart i vattnet, när han betar av längd efter längd i bassängen, som han verkligen känner sig fri. När han kliver upp är han i alla sammanhang fast i utanförskapet. Barracuda är först ett öknamn, men blir snart ett namn som inger respekt. Dannys jakt på revansch, hans längtan att äntligen få ge igen, får honom att bli mer, om inte accepterad, så fruktad och respekterad.
Christos Tsiolkas ”Barracuda” – i en utmärkt översättning av Olov Hyllienmark – är en ovanligt stark, gripande och inträngande roman om hat och klassmotsättningar, om sexuellt sökande och vilsenhet, om hur längtan att få känna tillhörighet lätt vänds i sin motsats när omgivningen enbart uppvisar förakt, avsky och avståndstagande.
Gå till toppen