Trenden att vi lägger allt mer tid på träning och i förlängningen även våra träningskläder har pågått så länge att det inte längre kan kallas en trend. Det menar Claes Forsberg, vd för branschorganisationen Svenskt sportforum. Statistiken är hemligstämplad men han bekräftar bilden av att försäljningen av träningskläder har skjutit i höjden

– På sju år har omsättningen av sportartiklar i stort ökat från 17 miljarder till 24 miljarder.

Förändringen har kommit både utifrån och inifrån. Konsumenterna har tryckt på, sportkedjorna har besvarat anropet och dessutom växt i antal, både på nätet och när det gäller fysiska butiker. Och samtidigt som både bloggare och egenföretagare har greppat stafettpinnen genom småskalig egendesign har även de stora modekedjorna gett sig in i konkurrensen.

– Kedjor som Gina Tricot, Kapp-Ahl och H&M har numera sina egna kollektioner. Numera har man inte bara ett träningsset och dessutom tränar man hela året, alltifrån när det är 10 minusgrader, tills det är sommar och det har man sett pengar i, säger Claes Forsberg som inte förutspår någon uppbromsning av utvecklingen.

– Jag tror inte att efterfrågan är mättad, det ser man så fort det blir en köld- eller värmeknäpp. Jag tror att det kommer att bli mer av riktiga funktionskläder med inslag av mode, och att modebranschen blir bättre på funktionsmaterial.

Tekla Timea är en av två personer bakom sportklädesföretaget Aim'n, ett av de nya företag som bubblat upp i svallvågorna efter den ökade efterfrågan. Företaget startade år 2013, då de såg ett behov av bland annat mer färgglada kläder och sedan dess har de levererat åt företag som till exempel Nelly och Skistar. Huvudsakligen har all marknadsföring skötts via sociala medier.

– Det är otroligt kul att designa träningskläder då det inte är lika säsongsberoende som vanliga kläder och man kan arbeta med färger och material på ett helt annat sätt. Fantasin får flöda, säger Tekla som menar att hon inte har anpassat sig efter rådande modetrender.

– Jag inspireras väldigt mycket av naturen, min omgivning och av vad min mamma hade på sig när hon tränade när jag var barn, alltså lite retromode från 80 och tidigt 90-tal. Jag skapar det jag saknar på marknaden och det jag drömmar om att få bära, säger Tekla Timea.

Hennes branschkollegor på företaget Under the same Sun som också drogs in i branschen 2013 menar att de ville in för att skapa ett utbud som de ansåg saknades - både på modesidan och när det gäller miljövänlighet. Och nu blir listan på återförsäljare, som innehåller både kedjor som Åhléns och Sportamore, allt längre för varje år.

– Delvis följer träningsmodet det övriga modet, men vi anser att majoriteten är kvar i ett sportigt generiskt tänk, vi tycker att det finns en hel del kvar att göra för att höja nivån på träningskläder, säger Emelie Lindgren, en av grundarna till Under the same sun

– Träningen är mer integrerad i våra liv i dag, det är en livsstil snarare än en timme i veckan där vi vill gärna ha träningsplagg som vi kan använda under passet för att sedan gå vidare i till ett möte på stan, menar Anna Engellau, även hon grundare till Under the same sun ,

Men modet tycks bara vara en av ledtrådarna till hajpen kring träningskläder. Våra höjda krav på funktion är en annan. Det har företaget 2XU som startade i Sverige 2011, blivit varse. 2XU är ett av de ledande företagen på funktionsträningskläder däribland de populära kompressionskläderna, som har upplevt en nästintill explosionsartad utveckling.

– Det blev väldigt, väldigt populärt. Vi har väl inom sportbranschen nästan aldrig sett något liknande. I Norge, där vi 1,5 år tidigare än i Sverige, har var tionde person ett plagg från oss, det har nästan blivit som en ny skoluniform. Och snart är vi närapå där i Sverige också, säger företagets vd, Timo Airikka, som hävdar att omsättningen har gått från 0 till 60 miljoner kronor på fyra år.

– Och treårsprognosen för Norden är att vi ska omsätta en halv miljard om året.

Men huruvida kompressionsklädernas verkligen gör nytta har ifrågasatts. Enligt Timo Airikka utvecklas deras kläder i samverkan med Australien institut of sport, och kläderna tillverkas utifrån kriterierna för märkningen medicinsk kompression 1 och 2, en process som är både dyrare och mer komplicerad än för vanliga kläder.

– Det är samma kompression som har använts inom sjukvården länge till stödstrumpor och som har använts till exempel mot åderbråck, korsbandsskador, för gravida och vid flygresor. Så det är vedertaget att det fungerar, och det märker vi också på våra kunder.

Å andra sidan är företaget inte ensamt på kompressionsmarknaden - där både prislappen och utformning kan variera rejält. I princip kan vilket plagg som helst kallas för kompressionsplagg.

– Det finns nämligen flera olika nivåer av märkning för kompression men det är inte lagstadgat hur de ska användas. Men det avspeglar sig ganska snabbt vilka märken kunden återvänder till, menar Timo Airikka som tror på framtiden när det gäller kompressionskläder.

– Jag tror till exempel att det kommer komma allt mer idrottsspecifika plagg som driver utvecklingen framåt, till exempel kompressionskläder för specifikt golfare eller ryttare. Och nästa steg blir att vanligt folk också använder det, som polis, armén och yrkesgrupper som kanske sitter mycket stilla.