Helsingborg

Örby ängar rensas och öppnas

Vresrosorna på Örby ängar skänker lä till solbadarna, men hotar att ta över. Därför tas de bort.

Fredrik Bengtsson, Linda Hellberg och Elisabet Lindberg vid en av de nya sandsänkorna på Örby ängar som ska locka både människor och insekter.Bild: Sven-Erik Svensson
Det är långt till sommaren, fukten kommer krypande genom jeansen, himlen är grå och det är lite svårt att föreställa sig solbadande människor.
Men väl påpälsade naturvårdaren Linda Hellberg pekar mot stranden och säger att det blir mycket lättare att gå ner till vattnet nu när många av vresrosorna är borta.
Ekologen Fredrik Bengtsson tycker att man egentligen borde ta bort alla vresrosor, eftersom de inte hör hemma på Örby ängar och dessutom är ett hot mot den naturliga växtligheten.
Men riktigt så långt är inte kommunens strandansvariga Elisabet Lindberg beredd att gå. Även om hon inte ifrågasätter det riktiga i vad ekologen säger.
– Folk hade nog blivit ledsna då. Dessutom vill vi utvärdera våra insatser för det här kostar pengar, säger hon.
Tidigare har man huggit ner vresrosorna, men det visade sig inte vara särskilt effektivt.
– Det var nästan som om de blev triggade av det, de är outtröttliga, säger Linda Hellberg.
Nu har man grävt upp dem med rötterna.
Och vips så fick man några nya solplatser med lä. Sandgropar eller rättare sagt; sänkor.
Och det är inte bara solbadande människor som lär uppskatta sänkorna, de kan bli rena drömplatserna för insekter och vilda bin.
– Nu låter det värre än det är. De vilda bina är trots sitt namn lugnare än de bi man använder för att få fram honung. Vilda bin bor heller inte i stora grupper, säger Fredrik Bengtsson.
Arbetet på Örby ängar är klart och man har närmat sig den ursprungliga flacka profilen på platsen genom att ta bort vresrosor och ogräs som björksly och parkslide.
Samtidigt ger man den ursprungliga växtligheten en bättre chans att klara sig.
Men vad är det som är så fel med vresrosor? Är det inte naturens gång att de sprider sig?
– De hör inte hemma här, vi vill behålla och utveckla den inhemska växtligheten. Vresrosen är en aggressiv växt som sprider sig och tar över, säger Fredrik Bengtsson.
Och berättar att vresrosen kom hit som trädgårdsväxt från Kaukasus någon gång i början av 1900-talet.
En annan fördel med att få bort vresrosorna är att stranden sparas.
– Rosorna stoppar vågorna tvärt vilket leder till att strömmarna gräver bort sand. När rosorna är borta rör sig vågorna lugnare och för även in sand, säger Elisabet Lindberg.
Så snart det blivit lite torrare i markerna startar man ett liknande arbete i Hittarp.
– Vi räknar med att bli klara under våren, säger Linda Hellberg.
När arbetet är genomfört ska det göras en utvärdering och om åtgärderna visar sig vara förnuftiga, både ur kostnadsperspektiv och effektivitet, finns det fler strandängar att fixa till.
Till exempel i Domsten där vresrosen tagit över den ursprungliga strandängen.
Gå till toppen