Tidigare har man i Lund gjort ungefär ett femtiotal stora strokeingrepp om året.

–  Vi tror att vi kommer att öka det till 150 i år, och långsiktigt 250 årligen, säger Jesper Petersson, verksamhetschef för neurologen på Sus.

Ytterligare en del i satsningen är en regional strokejour som ger telefonstöd och är kopplad till alla akutmottagningar i södra Sverige. Den öppnades i december och avsikten är att snabbt få koll på, och transportera, de svåraste strokepatienterna till Lund.

–  Tiden är enormt betydelsefull. Bäst resultat kan vi få om patienten opereras inom tre-fyra timmar. För varje minut därefter riskerar resultatet att bli sämre, säger Jesper Petersson.

Efter sex timmar är det oftast för sent, skadorna blir bestående.

–  Vi har faktiskt börjat diskutera helikoptertransporter för att tillräckligt snabbt få hit patienter från exempelvis Växjö eller Blekinge.

Den nya behandlingsteknik som fick ett stort genombrott under 2015 innebär att en kateter förs in via ljumsken, genom fina blodkärl ändå upp till hjärnan.

–  Där går katetern genom blodproppen, och ett litet nät fälls ut. Efter någon minut fäster nätet i proppen och den kan dras ut, beskriver Jesper Petersson.

Tekniken, trombektomi med så kallade stent retrievers, har använts i olika varianter i många år. Men under 2015 visade fem studier från olika länder samstämmiga och överraskande positiva resultat för de svåraste strokefallen, med proppar i hjärnans stora kärl.

– Det är det största genombrottet för strokebehandling sedan de propplösande medlen kom för femton år sedan - helt epokgörande, säger Jesper Petersson.

– En person med en stor och allvarlig propp i hjärnan kan i bästa fall promenera ut från sjukhuset dagen efter ingreppet.

Förutom att enskilda patienter och deras anhöriga drabbas hårt av en stroke, är det den somatiska sjukdom som idag står för flest vårddygn i Sverige.

Även om kateteringreppen är dyrare i inledningsskedet har Prioriteringsrådet i Region Skånes bedömt att de sparar både lidande och stora summor pengar på längre sikt, och därmed ska införas som rutinsjukvård.

Satsningen på fler akutingrepp beräknas kosta 12 miljoner kronor per år.

I Sverige har idag tre sjukhus det antal specialister som krävs för att utföra ingreppet med kateter dygnet runt. De finns på Sus Lund, Karolinska i Stockholm och Sahlgrenska i Göteborg.

I Lund är det fyra neuroradiologer, röntgenläkare, som ligger i ständig beredskap när larmet går via den nya akuttelefonen.

Varje år drabbas ungefär 400 personer i upptagningsområdet av stroke. Den nya operationsmetoden är inte lämplig för alla, och alla behandlade blir inte helt återställda.

– Men nästan var tredje kan bli frisk. Därför är det ännu viktigare att uppmana alla som har symptom att komma in i tid - eller ringa sjukvårdsupplysningen!

Blodproppar eller blödningar i hjärnan, stroke, kan vara livshotande.

Den leder till syrebrist i hjärnan, och förlust av de funktioner som sitter i det drabbade området. Det kan leda till halvsidesförlamning, att tal och syn försvinner.

I Sverige får 30 000 personer stroke varje år, vanligast personer över 65 år.