Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Fler sjukskrivna ska jobba vidare

Försäkringskassan underkänner allt fler sjukskrivningar. Nu uppmanas läkarna att tydligare ange den sjukskrivnes arbetsförmåga.
– En sjukskrivning ska alltid bedömas utifrån arbetsuppgifter, säger Ann-Marie Begler, Försäkringskassans högsta chef.

Sjukskrivningarna ökar snabbt. Sjukpenningtalet är just nu 10,5 dagar. Så många dagar under ett år betalar Försäkringskassan sjukpenning till en genomsnittlig arbetande person.
Därför väntas sjukskrivningarna i år kosta staten 32 miljarder kronor – dubbelt så mycket som för sex år sedan.
– Sjukskrivningar är dyra för staten. De skapar problem på många arbetsplatser. De är också jobbiga för den enskilde, säger Ann-Marie Begler.
I höstas utsåg regeringen henne till generaldirektör för Försäkringskassan med uppdrag att få ner sjukskrivningarna.
Hon driver just nu kampanj för att få en uppåtgående sjukskrivningskurva att vända nedåt. På tisdagen var hon i Malmö för att informera den egna personalen i Skåne om kraftsamlingen mot sjukfrånvaron.
– Sjukskrivning är en behandlingsform bland andra som har sina biverkningar, säger Ann-Marie Begler.
– Sjukskrivning är inte alltid bäst för att ge någon arbetsförmågan tillbaka.
I Skåne är sjuktalen lägre än i riket i övrigt. Men trenden är densamma. Om inget görs ökar sjukpenningtalet med 2,5 dagar på några år. I så fall ökar statens sjuk­utgifter med ytterligare fyra-fem miljarder per år.
De höga sjuktalen är egentligen ett mysterium. Enligt alla studier ser allt fler svenskar sig som friska. Allt färre upplever att de har dålig hälsa.
Ändå ökar sjukskrivningarna i samma snabba takt som vården av sjuka barn.
Trots att Socialdemokraterna och Miljöpartiet underkände flera av alliansregeringens åtgärder för att minska sjukskrivningarna har den rödgröna regeringen gett order om att sjuktalen ska ner.
– Det finns alltid en plan med den medicinering som läkare ordinerar. På samma sätt måste det finnas ett syfte med sjukskrivningar. Vi utnyttjar inte tillräckligt möjligheten till deltidssjukskrivning, säger Ann-Marie Begler, som varnar för att sjukskrivningar kan bidra till att den enskilde aldrig kommer tillbaka i arbete.
Regeringens mål är att få ner sjukpenningtalet till 9,0 dagar. Idag ligger bara fem Skånekommuner under det målet: Båstad, Helsingborg, Lomma, Lund och Östra Göinge.
En stor utmaning blir att minska kvinnors sjukskrivningar. Den utmaningen hänger samman med att kvinnor oftare jobbar inom kontaktyrken i skolan, vården och socialtjänsten med många och slitsamma personkontakter.
Även personalen på Försäkringskassan hör till denna grupp. De får ofta klä skott för att sjukskrivna nekas sjukpenning.
– Vi är ingalunda hjärtlösa. Det finns en stor empati i vår kår. Läkarna ska naturligtvis ha fokus på patienten, men måste också se arbete som en del i sjukdomsbehandlingen, säger Ingvar Stevensson, områdeschef på Försäkringskassan i Malmö.

Statlig sjukpenning först efter 15 dagar

Den skenande sjukfrånvaron finns inom samtliga diagnoser.
Den är extra kraftig för psykiatriska diagnoser – för det som tidigare benämndes utbrändhet.
På ett år har svenska folket blivit en dag sjukare – mätt i sjukskrivningar.
Sjukpenningtalet är idag 9,5 dagar för Skåne, en dag lägre än siffran för riket.
Kvinnors sjukpenningtal är 89 procent högre än männens.
Kvinnors ohälsotal är 51 procent högre än männens.
Sjukpenningtalet anger antalet sjukdagar per person – om alla sjuk- och rehabiliteringspenningdagar under ett år slås ut på alla försäkrade individer.
Staten betalar sjukpenning först efter 15 dagar. Den första sjukdagen är en karensdag. Dag 2-14 är en sjuklöneperiod som betalas av arbetsgivaren.
Gå till toppen