Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Helsingborg

Helsingborg satsar lite på de äldre

Helsingborg är en av de kommuner som lägger minst pengar på äldreomsorgen. ”Vi är duktiga på att arbeta med våra medel och når goda resultat.”

När förra året var till ända fanns på vissa håll i kommunen anledning till glädje: staden gick totalt sett plus 187 miljoner kronor.
På andra håll var tongångarna dystrare.
Vård- och omsorgsnämnden – som sköter äldreomsorg och LSS-verksamhet – gick minus med 45 miljoner kronor.
Läs också Slutsparat på vård och omsorg
Sedan dess har förvaltningen letat i alla hörn efter pengar att spara och hittills hittat bland annat träffpunkter, personliga assistenter och städning. Upprördheten bland de som drabbas har varit stor: Varför ska kommunen spara in på de gamla och sjuka?
Rent formellt är det enkelt: Varje förvaltning får varje år en påse pengar från stadens politiker. Om man sen använder mer pengar överskrids budgeten. Då blir det till att spara igen det nästa år.
Men bland de äldre och funktionshindrade som dagligen förlitar sig på kommunens omsorg är den förklaringen inte given.
Varför måste man spara när kommunen går med överskott?
– Så kan man alltid tänka. Men det är viktigt att en kommun går med överskott. Gör en nämnd underskott måste man försöka få ekonomin i balans, säger Maria Nilsson (C) som är ordförande i vård- och omsorgsnämnden.
Men har inte er budget varit för liten?
– Det finns kostnader som vi inte har kunnat beräkna. Återkommunaliseringen av äldreboenden och LSS-boenden kostar totalt 24 miljoner kronor och sedan har vi haft volymökningar som vi inte riktigt hade kunnat se i förväg, säger Maria Nilsson.
Vård- och omsorgsförvaltningens ekonomichef Lars-Olof Nilsson bekräftar att man överraskades av volymökningar.
– Det är svårbedömt. På LSS-sidan såg vi det, men inom äldreomsorgen är det lite mer svårförklarligt. Trots att befolkningen inte ökar i den här gruppen har fler ett omsorgsbehov. De volymökningar vi har sett har vi flaggat för, men 2014 och 2015 fick vi ingen ekonomisk kompensation, säger han.
Det var S, SD och MP som 2013 röstade för att ta tillbaka boenden i egen regi.
Varför ökar det kostnaderna?
– Det finns beslut på att alla kommunanställda ska få önska sysselsättningsgrad. Önskar man heltid ska man få det. Vi får inte heller ha delade turer. Det kan privata boenden ha. Ur effektivitetssynpunkt får man ihop det bättre med deltider, säger Lars-Olof Nilsson.
Tittar man lite närmare på siffrorna så står det också klart att Helsingborg redan från början lägger mindre pengar på äldreomsorgen - än andra jämnstora kommuner.
Och det är inte de enda.
I själva verket är Helsingborg en av de kommuner i Sverige där skillnaden är som allra störst mellan vad äldreomsorgen statistiskt sett "borde" kosta utifrån kommunens förutsättningar och vad den faktiskt kostar. Skillnaden är 21 procent enligt den senaste jämförelsen från SCB.
Det kan betyda att Helsingborg använder sina resurser effektivt. Att man får samma resultat för betydligt mindre pengar.
Men det kan också betyda att kommunen snålar.
Så vad är rätt förklaring?
– Vi är duktiga på att arbeta med våra medel och når goda resultat, säger Maria Nilsson.
Lars-Olof Nilsson för ett liknande resonemang, men säger också:
– Nu har vi inte en tillräcklig budget. Därför jobbar vi med effektiviseringar.
Med goda resultat syftas det ofta på kvaliteten. Ett sätt att mäta är den brukarundersökning som görs i hela landet varje år. Det är långt ifrån alla som svarar på den enkäten. Av dem som gör det är de flesta nöjda med både äldreboende och hemtjänst.
Men den senaste undersökningen från Socialstyrelsen visar också att Helsingborg får lägre totalbetyg än både andra jämnstora kommuner och de flesta av grannkommunerna.
Resultatet har också försämrats något jämfört med år 2014.
Jämför man med Skånes alla kommuner hamnar Helsingborg på plats 10 vad gäller hur nöjda brukarna sammantaget är med sina äldreboenden, och plats 22 om man tittar på hemvården.
Är äldreomsorgen tillräckligt bra?
– Det är inga stora skillnader jämfört med andra kommuner. Kvalitén kan alltid bli bättre. Vi strävar efter så nöjda kunder som möjligt, säger Maria Nilsson.
Som HD rapporterat om har de blågröna efter stora protester dragit tillbaka förslaget om att lägga ner några träffpunkter, men övriga förslag är klubbade. Socialdemokraterna har starkt kritiserat flera av besparingarna - men ville inför 2016 inte lägga mer pengar på vård- och omsorgsnämnden än de blågröna.
Totalt omsätter vård- och omsorgsnämnden drygt 1,6 miljarder kronor. Inför 2016 förstärktes budgeten med drygt 100 miljoner kronor. Pengar som främst ska kompensera för volymökningar.
På tisdagseftermiddagen kom besked att nämnden får ytterligare pengar i år. Se separat artikel.
Gå till toppen