Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Skolorna behöver 12 miljoner kronor till

Många av de flyktingar som kommer är barn som behöver plats i förskola och skola.

BrittMarie Hansson (S), ordförande i välfärdsnämnden i Ängelholm.Bild: Mats Roslund
En jätteutmaning. Så beskriver välfärdsnämndens ordförande BrittMarie Hansson (S) situationen för kommunens skolor när antalet barn plötsligt ökar.
– Vi har inget att omfördela från i välfärdsnämndens tajta budget. Vi kan ju inte lägga ner en skola för att satsa på en annan.
De tolv miljonerna behöver inte nödvändigtvis komma från annan verksamhet i kommunen.
Det kommer statliga bidrag för varje flykting som Migrationsverket placerar i en kommun, och schablonersättningen håller just på att justeras. Sen är det upp till varje kommun hur ersättningen fördelas mellan olika förvaltningar, för skola, boende och stöd till exempel.
I slutet av förra året fick Ängelholm liksom andra kommuner en klumpsumma på elva miljoner kronor av staten.
– Och de pengarna har fortfarande inte kommit ut i vår verksamhet, säger BrittMarie Hansson.
Ytterligare ett problem är att summan tolv miljoner kronor bygger på en prognos utifrån hur många flyktingar Migrationsverket planerar att placera i Ängelholm under året: 165 ensamkommande flyktingbarn och 98 andra individer.
Men som tidningen tidigare berättat har kommunen just nu inget inflöde alls av ensamkommande barn, och ingen vet hur resten av året kommer bli.
– Det är tungt när man får verksamhet som man inte kan planera för. Så är det i alla kommuner nu, det är inte värre för oss än för någon annan, säger BrittMarie Hansson.
Förutom pengarna är det praktiska problem som måste lösas. Skolorna har lagt flera förslag på åtgärder som ska säkra en bra skolgång för alla barn.
– Jag bedömer att vi har det under kontroll hur vi ska hantera det praktiskt, säger Thomas Karlegatt, chef för för- och grundskolor.
Vissa saker har redan gjorts, som att starta förberedelseklasser på fler skolor, bland annat i Skälderviken och Magnarp. Personalen får redan fortbildning i nyanländas lärande.
En förskola i närheten av flyktingboendet på Valhall är på gång.
Skolsköterskorna behöver förstärkning på de skolor där det finns förberedelseklasser.
Sfi inom vuxenutbildningen kan ha undervisning även på kvällarna.
En av de svåraste punkterna är behovet av fler lärare i svenska som andraspråk, berättar Thomas Karlegatt.
– Enligt rapporter är det det ämnet i Sverige som har lägst andel behöriga lärare, och alla kommuner har samma bekymmer, så konkurrensen om lärarna är hård. Vi tittar på möjligheten att komplettera utbildningar med lärarlyft eftersom det finns personer som är intresserade.
Kommer den statliga ersättningen att täcka kostnaderna för era åtgärder?
– Inte fullt ut, det tror jag inte, säger Thomas Karlegatt.
Gå till toppen