Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Olle Lönnaeus: Malmö måste jobba hårt mot radikalisering

På fredagen greps en 23-åring från Rosengård, misstänkt för att ingå i den terrorcell som låg bakom attackerna i Bryssel. Olle Lönnaeus är kritisk till hur Malmö arbetat mot våldsbejakande extremism.

En vecka efter terrordådet i Bryssel i mars samlades politiker och tjänstemän från tjugo nordiska städer på konferens i Malmö för att diskutera hur man kan stoppa radikalisering av unga muslimer – att extremister ger sig av på jihadresor till Syrien och Irak.
”Det är förvånansvärt få från Malmö”, påstod Kristina Persson (S), minister för nordiskt samarbete.
Den bilden hade hon fått av sina partivänner i stadshuset i Malmö, inte minst ansvariga kommunalrådet Andreas Schönström.
Det rödgröna styret i Malmö fick länge hård kritik av nationella samordnaren Mona Sahlin och terroristexperten Magnus Ranstorp för att man nonchalerade hotet.
Trots uppmaningar vägrade Malmö att upprätta en lokal handlingsplan och tillsätta en lokal samordnare mot våldsbejakande extremism.
Tills plötsligt politikerna kröp till korset. På en presskonferens strax före jul berättade Schönström att nu skulle det bli både handlingsplan, samordnare och hjälptelefon för anhöriga.
På fredagen greps 23-årige Osama Krayem, från Rosengård, misstänkt för att ingå i den terrorcell som låg bakom attacken mot flygplatsen Zaventem och tunnelbanan i Bryssel den 22 mars då 34 människor mördades.
Ännu rör det sig om misstankar och det är oklart exakt vilken roll han spelat.
Den belgiske åklagaren tror att Krayem kan vara ”den andre mannen” vid tunnelbanestationen Maalbeek där Khalid el Bakraoui utlöste en självmordsbomb. Två veckor före attentatet fångades Krayem på övervakningsbilder när han köpte två väskor identiska med de som senare användes vid terrordådet.
Enligt åklagaren ingick Krayem i den europeiska IS-cell som inte bara låg bakom dådet i Bryssel, utan också massakern i Paris i november då 130 människor mördades.
Osama Krayem ska i höstas ha tagit sig från Syrien – där han stred med Islamiska staten – till Europa tillsammans med andra cellmedlemmar och med hjälp av ett falskt syriskt pass.
Han ska inte ha varit den ende ”svensken” i cellen. Där ingick också Mohamed Belkaid, som under många år bodde i Märsta utanför Stockholm, och som dödades i en polisrazzia i Bryssel den 18 mars.
Sverige är näst efter Belgien det EU-land som ”exporterat” flest jihadister till Islamiska staten räknat per capita, minst 300 har rest till Syrien och Irak.
Flest har kommit från Göteborg. Nyligen dömdes två göteborgare till livstids fängelse för att ha medverkat till att skära halsen av två fångar utanför Aleppo i Syrien, ett dåd som filmades på video. Ytterligare tre göteborgare är efterlysta för mordet.
Nu visar det sig alltså att de svenska IS-jihadisterna inte bara begår illdåd i Mellanöstern, utan också är beredda att återvända till Europa för att utföra terroristattacker här – precis det som Säpo länge varnat för.
Exakt hur många av de trehundra svenskarna som kommer från Malmö vet vi inte. Enligt tidningens källor rör det sig om minst ett tiotal, kanske fler.
Redan för ett år sen skrev jag en artikel om Osama Krayem (icke namngiven). Då hade han rest till Syrien och lagt ut bilder på Facebook på sig själv poserande med kalasjnikov. Han publicerade också en av Islamiska statens vidrigaste propagandavideor där en liten pojke avrättar en fånge.
För sitt religiösa svärmeri och sina bloddrypande uppdateringar belönades han med rosa hjärtan, kärleksförklaringar och uppmuntrande tillrop från sina Facebookvänner i Sverige.
Ingen vet naturligtvis om en lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism och ett mer aktivt arbete för att förebygga radikalisering hade stoppat Osama Krayem.
Men klart är att ett sådant arbete behövs – också i Malmö.
Gå till toppen