Det första dokumenterade fallet i hästbluffen som vi har tagit del av ägde rum 2014.
En köpare var intresserad av hästen Castro som en av kvinnorna, som vi kallar Birgit, lagt ut på försäljningssajten Hästnet. Köparen bestämde sig för att provrida hästen och fick då också träffa Birgits kompanjon, som vi kallar Angelica.

 

Före köpet googlade köparen på hästens namn och hittade en dansk annons. Där stod det att hästen var skadad i ryggen och inte fick ridas hårt eller tävlas. Där såldes hästen för 10 000 danska kronor, men Birgit hade annonserat ut den för 70 000 kronor. I den svenska annonsen nämndes inget om några skador.

Köparen backade och det blev ingen affär.
– Det här är ju deras levebröd. Det är ju inte klokt hur de lurar folk, säger hon.

De senaste två månaderna har HD och Sydsvenskan granskat Birgit och Angelicas affärer. Under samma tid har de lagt ut minst tio olika hästar till försäljning. Enligt djurskyddslagen måste personer som säljer fler än fyra hästar om året ha tillstånd från länsstyrelsen. Det har varken Birgit eller Angelica.

Ingen av dem har i dagsläget heller något registrerat företag, och det går därför inte att veta hur många hästar de sålt eller hur mycket pengar de tjänat. Vad vi däremot vet är att kvinnorna samarbetar. En majoritet av de lurade personerna har vid köptillfället mötts upp av dem båda. Så var också fallet när tidningen svarade på en av annonserna.

Birgit hade lagt ut annonsen, men väl i stallet möttes vi också av Angelica. Birgit förklarade att Angelica brukade hjälpa till att rida hennes hästar.
Angelica var mycket förtegen om vad hon annars arbetar med, men Birgit berättade om sina planer på att börja importera och sälja hästar från Spanien.

Enligt ett veterinärintyg var hästen som vi tittade på varken sjuk eller skadad. Så har inte varit fallet för många andra hästar som kvinnorna sålt.
En av de skadade hästarna är Westergårdens Mary. Hon såldes som promenadhäst i Danmark eftersom hon har en kronisk nack- och ryggskada och får smärtor vid hård träning eller tävling.

Enligt danska veterinärer bör hon därför inte användas till annat än lugna skogsturer – ett utlåtande som också finns noterat i köpekontraktet.
Birgit köpte in Mary för 9 000 kronor i Danmark, men redan före köpet lade hon ut hästen på annons i Sverige för 38 000 kronor. Inte heller i den här annonsen nämndes några skador, trots att Birgit fått information om dem från de danska säljarna.

En av dem som svarade på annonsen var Emma Hjalmarsson som bor på en gård några mil från Örkelljunga.

Några veckor tidigare hade hon varit nere hos Angelica och tittat på en annan häst. Hon valde att inte fullfölja det köpet, eftersom allt inte verkade stå rätt till.
Emma Hjalmarsson fortsatte leta och några dagar senare svarade hon på en ny annons – Westergårdens Mary.

Den här gången fick hon kontakt med Birgit.

– Jag blev lite förvånad, för annonsen var utlagd i ett helt annat namn. Jag kände dessutom igen Birgit eftersom hon var med när jag tittade på den första hästen hos Angelica.

Inför besöket googlade hon på hästens stamtavla och fick kontakt med hästens tidigare ägare i Danmark på Facebook. Några dagar senare åkte hon ner för att titta på hästen i Vellinge.

– Jag låtsades att jag var intresserad av Mary men egentligen var jag bara där för att försäkra mig om att det verkligen var hon. Jag tog bilder så att de gamla ägarna kunde identifiera henne.

– Det är så fult. De försöker sälja en skadad häst. Hon får absolut inte användas som tävlingshäst, men de annonserade ut henne som en trevlig allroundhäst för både träning och tävling.

Emma Hjalmarsson kontaktade polisen, men de sa att de inte kunde göra något eftersom köpet inte gått igenom.

– Och jag kunde inte gå ut med namn och varna andra för de här kvinnorna även om jag ville. Då hade jag kunnat bli anklagad för förtal.

En tid senare låg Mary ute till försäljning på Hästnet igen. Den här gången ville Birgit ha 45 000 kronor för henne.

Susanna Westerlund var en av dem som nappade på annonsen. Hon ville ha en snäll familjehäst till sig själv och sina söner som nyligen börjat rida.

– Det lät som en superhäst så jag och trettonåringen bokade tågbiljetter direkt och åkte ner från Sundsvall för att titta på henne.

De möttes upp av både Birgit och Angelica och efter att ha provridit Mary fick Susanna Westerlund titta på det danska köpekontraktet. När hon kontaktade de tidigare ägarna uppdagades bluffen igen.

Liksom Emma Hjalmarsson försökte Susanna Westerlund göra en polisanmälan, men fick ett liknande svar. Eftersom inga pengar bytt händer och det inte fanns något kontrakt mellan dem kunde polisen inte göra något.

– Det är jobbigt när man blir lurad och sonen blev jätteledsen för han tyckte ju om hästen, säger Susanna Westerlund.

– Jag hade tur som upptäckte bluffen. Jag kunde ha stått där med en sjuk häst, men värst är det här ändå för de stackars hästarna.

Hästnet är den annonssajt där alla hästar i granskningen lagts ut till försäljning. Det är också, med sina 50 000 besökare varje dag, Sveriges största plattform för köp av hästar och utrustning. Vd Hans Falk räknar med att närmare tusen annonser läggs ut varje månad.

– Det händer att vi får in anmälningar om sjuka eller dåliga hästar, men det är mycket sällan.

– Vi granskar inte annonserna innan, men vi är flera personer som går in och gör stickprov på sajten kontinuerligt. Får vi klagomål eller om någon anmäler material plockar vi bort det direkt.

Samtidigt fortsatte Emma Hjalmarsson leta häst och höll koll på annonserna som kom ut på Hästnet.

En dag i mitten av mars såg hon att Mary hade lagts ut en tredje gång. Då mejlade hon säljaren från en fejkad mejladress.

Några timmar senare fick hon sms av Birgit som erbjöd henne att köpa hästen för 15 000 kronor.

– Då bestämde jag mig för att köpa Mary för att rädda henne. Men jag ville inte ge mer än de 9 000 som jag visste att Birgit ursprungligen hade köpt henne för.

Det fick hon, om hon kom ner till Vellinge och hämtade Mary samma dag.

– Jag lånade en lastbil och åkte och köpte hästen samma kväll.

Nu finns Mary inackorderad i närheten av hennes gård utanför Örkelljunga.

– Att köparna blir lurade är inte det värsta. Det handlar bara om pengar, men de här hästarna är skadade och ska inte behöva lida. Det är djurplågeri.

I ett sms meddelar Birgit att hon motsätter sig uppgifterna om att hon skulle sälja skadade hästar. I övrigt vill hon inte kommentera anklagelserna. Även Angelica nekar.

– Jag jobbar inte tillsammans med Birgit eller någon annan. Och jag har inte sålt några sjuka hästar – det är bullshit.

******************************************************************************

Hästen Enzo låg ute till försäljning som ridhäst för 75 000 kronor.
– Den hade köpts in för en femtedel av priset eftersom den var skadad och behövde konvalescens. Men det fick vi aldrig veta, säger köparen Patrik Södervall.

Travtränaren Patrik Södervall var på jakt efter en ridhäst till sin sambo och hittade annonsen om Enzo på Hästnet.

– Det var nästan att jag hade det på känn redan då. Annonsen lät för bra för att vara sann.

Patrik Södervall fick kontakt med Angelica. Hon berättade att hon haft hästen en månad.

– När jag var nere och tittade på den sa hon "hoppa du en meter". Det var den ju inte mogen för, säger Patrik Södervall.

Kvinnan krävde 75 000 kronor – och ville dessutom ha en handpenning på 7 500 kronor, vilket hon fick.

Efter köpet fick Patrik Södervall information om att allt kanske inte stod rätt till. När han kontrollerade hästens uppgifter visade det sig att den var inköpt i Danmark en dag tidigare. Och precis som i flera andra fall hade Angelica annonserat ut hästen innan hon köpt den.

I den danska annonsen står det att hästen har en gaffelbandsskada och måste vara konvalescent i flera månader innan den kan ridas som vanligt. På grund av skadan låg hästen ute till försäljning för 16 000 kronor i Danmark.

– Jag kontaktade den gamla ägaren i Danmark och hon blev jätteolycklig. Det var ju hennes gulleplutt, men inte för ett så aktivt liv.

Patrik Södervall åkte ner och konfronterade kvinnan i Skåne med all information från säljaren. Han visade också köpekontraktet med underskriften och uppgifterna om hästens skadetillstånd.

– Hon sa att inte läst utan bara skrivit på.

– Jag sa till henne att man inte kan göra en bra affär på en produkt som inte är okej. Men jag ville få hästen därifrån.

Patrik Södervall bestämde sig för att köpa hästen och låta den återhämta sig tills den kan användas som ridhäst. Efter konfrontationen sänktes priset till 32500 kronor.

– Det är en fin häst och vi ville ge den chansen att få ett bra liv. Nu får han det.

Systrarna Victoria Johansson och Jennie Erlandsson åkte från Varberg till Vellinge för att köpa sin första häst.
Istället för att hitta drömhästen lurades också de att köpa en skadad dansk häst.

Det var den 20 mars i år som systrarna kom till Birgit i Vellinge för att provrida hästen Sabello.

– Vi är inga vana hästköpare, men vi var ändå noga med att ställa de viktiga frågorna. Vi frågade till exempel om Sabello hade någon skadehistorik, men det hade han inte.

De frågade också Birgit varför hästen var rakad över kotorna på frambenen och fick svaret att det är så man gör när man besiktigar hästar i Danmark.

I stallet hälsade de också på Angelica som berättade att hon skulle visa en annan häst för en annan köpare.

När Sabello sedan skulle besiktigas av en veterinär hade Birgit rakat båda hans framben.

– Vi tror att det var för att veterinären inte skulle se den gamla rakningen och kolla extra på kotorna.

Sabello gick igenom besiktningen utan anmärkning. Victoria Johansson och hennes syster betalade de 39 000 kronor som Birgit begärt och den 23 mars fick de ta med sig sin nya häst hem.

Någon vecka senare såg Victoria Johansson en varning på Facebook om kvinnan hon precis köpt sin häst av. Hon fick tag på kontaktuppgifterna till de förra ägarna i Danmark som berättade att de sålt Sabello som promenadhäst för 10 000 danska kronor eftersom han haft röntgenförändringar och fel på kotorna i frambenen.

Det stod med i samma köpekontrakt som Birgit skrivit under.

– Jag blev rasande och skrev till Birgit att jag vet vad du har betalat för Sabello, jag vet att du visste att han var dålig och du ljög mig rakt upp i ansiktet, säger Victoria Johansson.

Birgit svarade snabbt och sa att systrarna kunde få behålla hästen för samma pris som hon köpt den för i Danmark.

– Sedan dess har jag inte hört något. Nu vill vi anmäla det här som ett ekobrott och få med oss så många andra lurade hästköpare som möjligt.

– Vi tänker dessutom anmäla Birgit och Angelica till länsstyrelsen och försöka se till att de får näringsförbud. Vi vill göra det så svårt som möjligt för dem att lura någon igen, säger Victoria Johansson.

Hon köpte en dressyrhäst, men fick hem ett djur som inom en månad stegrade sig i smärtor.
– Jag vill inte att han ska behöva avlivas, säger Sofi Nilsson.

I november förra året var Sofi Nilsson på jakt efter en ny häst och fastnade för annonsen på Casino Royale, som låg ute på Hästnet för 48 000 kronor. Hon kontaktade Angelica och bestämde träff i Skåne i slutet av november.

– Jag ville ju ha honom och enligt Angelica var det inga fel på honom. En fin häst för både hoppning och dressyr, säger Sofi Nilsson.

Casino Royale var besiktigad utan anmärkning, men någon röntgen hade inte gjorts. Köpet gick igenom den 10 december.

– I början gick det bra. Han skötte sig under ridningen, men sedan började han stegra sig och ville inte gå framåt. Senare förstod jag ju att det var för att han hade smärtor.

Sofi Nilsson kontaktade uppfödaren i Danmark som berättade att hästen hade diagnosen täta tornutskott och bara fick användas för lättare ridturer i skogen.

Casino Royale hade först sålts för 11 000 kronor till en familj i Danmark mot villkoret att han inte fick säljas vidare.

Trots det såldes den vidare för 8 000 kronor till Angelica, som direkt lade ut annons i Sverige.

Sedan i januari har Sofi Nilsson försökt kontakta Angelica utan framgång.

Hon är redo att betala samma pris som Angelica gjorde för Casino Royale – 8 000 kronor – men vill ha tillbaka resterande 40 000 kronor av köpesumman.

Sofi Nilsson har också rådfrågat en advokat som tror att hon har stor chans att vinna ett mål i rätten.

– Men det finns ett problem. Eftersom Angelica bara har en co-adress går det inte att delge henne.