Helsingborg

Hemlösas kunskap blir forskning

Tre tidigare hemlösa, två forskare och ett par personer från Helsingborgs stad åker till Skottland i september för att fånga in ny forskning kring hemlöshet och kamratstöd. För forskarna är det viktigt att ha experterna med.

Marcus Knutagård har forskat på hur man ändrar hemlöshet till hemfullhet sedan 2002. Han är doktor i socialt arbete och forskare vid Lunds universitet.Bild: Mikael Risedal
Helsingborg var tillsammans med Stockholm först i landet med att ge hemlösa en bostad innan de var drogfria, det så kallade Bostad förstprojektet. Nu är man redo att ta nästa steg – att skala upp projektet med kamratstöd. Campus vänner ger i maj stipendier för att tidigare hemlösa ska kunna åka med på forskningsresan till Glasgow.
– I Glasgow har man hittat ett sätt för tidigare hemlösa att stödja sina medmänniskor utan att riskera att själva falla tillbaka. Det är svårt att veta vilken tajming man ska ha efter egen avslutad behandling. Här är det jätteviktigt att vi har med oss blicken från dem som berörs, säger Marcus Knutagård, doktor i socialt arbete och lektor vid Socialhögskolan i Lund och Campus Helsingborg.
Läs mer:Tio år på gatan gör honom till expert
Han är en i teamet som åker i september. Under ett par dagar ska man besöka forskare i organisationen ”Turning Point” (vändpunkten) och se hur de arbetar med kamratstöd i Skottland.
Tre personer från kamratföreningen G7 i Helsingborg ska följa med på resan som experter. Föreningen är till för före detta missbrukare. Några av dem har tidigare deltagit i en kurs för socionomstudenter på Campus.
– Idag är det 14 kommuner i Sverige som erbjuder bostad innan man är drogfri, enligt Bostad-förstprincipen. Våra studier visar att bostaden är en förutsättning för att uppnå annat i livet. Program som är mer inriktade på behandling får paradoxalt nog lägga mer fokus på boende, medan bostad först kan ge mer kraft åt behandling, säger Marcus Knutagård.
Bostad först innebär att hemlösa får ett förstahandskontrakt på en lägenhet utan krav på drogfrihet. Andra modeller finns i landet, men också i Helsingborg. Den vanligaste är boendetrappan där den hemlösa får gå via härbärgen till inackorderingshem och träningslägenheter innan de kan få en egen bostad.
– Det finns intressant forskning som visar att det är mycket större risk att drabbas av missbruk och psykisk ohälsa för att man är hemlös än tvärt om, säger Marcus Knutagård.
Varför anser du att Bostad först är viktigt?
– Forskning visar att de första nio, tio månaderna är kritiska när man ska lämna ett beroende. Dilemmat i Sverige är att vi ofta flyttar runt folk just i detta skede. När man har en fast punkt där man kan lämna kvar mat i kylen och sin tandborste i badrummet kan man börja planera och ta tag i olika saker i livet, som missbruk, familj, sysselsättning eller psykiska problem. Tilliten till stödpersonen ökar också när man inte riskerar att förlora bostaden för att man tagit ett återfall.
Vad förväntar du dig av Skottlandsresan?
– Forskare har alltid ett intresse av att jämföra. Hur kan man göra städer mer välkomnande för alla? Vi har sett att kamratstöd är väldigt verksamt. Kamrater får ett annat förtroende och är mer flexibla i sin arbetstid än anställda vid institutioner. Jag vill se hur vi kan skapa plats för de tankarna här.

Bostad först

Helsingborg införde Bostad först i september 2010, som andra stad i landet efter Stockholm.
I dagsläget arbetar tre personer på socialförvaltningen som stöd åt 30 personer i Bostadförstprojektet.
Läs alla artiklar om: Campus Helsingborg
Gå till toppen