Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "Det viktigaste för oss – och så borde det även vara för de andra som står bakom försvarsbeslutet – är nu att leverera."

Regeringen stänger inga dörrar. Vi är öppna för att diskutera försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Men att tre månader in på inriktningsperioden 2016–2020 starta en omprövning av fattade beslut är inte realistiskt, då handlar det istället om partipolitisk profilering.
Det fastslår försvarsminister Peter Hultqvist (S) och hans partikamrater Kenneth G Forslund och Åsa Lindestam.

Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Anna Kinberg Batra, Hans Wallmark och Karin Enström (M) skriver att Försvarsberedningen bör sammankallas, Aktuella frågor 11/4. Detta är ännu inte aktuellt och det finns goda skäl till det.
I juni 2015 fattade riksdagen med bred majoritet beslut om en ny inriktning för Sveriges försvarspolitik. Det innebär att Försvarsmakten går från ett insatsförsvar till ett försvar vars främsta uppgift är den nationella försvarsdimensionen. Det innebär bland annat att alla delar av Försvarsmaktens organisation som har uppgifter att lösa vid krig eller krigsfara ska organiseras som krigsförband och ges krigsduglighetskrav.
Enskilt viktigast under försvarsinriktningsperioden 2016 till 2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan hos totalförsvaret, alltså hos både det militära och det civila försvaret.
Just nu pågår det idoga arbetet med att realisera riksdagens försvarsbeslut. De utredningar som inriktningsbeslutet pekade ut som nödvändiga är igångsatta, eller väntar på att tillsättas. Både en utredning om en personalförsörjning som ska hålla över tid och en utredning med syfte att inventera vilken materiel, alltifrån uniformer till stridsflygplan, som Försvarsmakten på kort och lång tid behöver förnya. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått i uppdrag att redovisa en grundsyn för hur ett modernt totalförsvar kan organiseras.
Inom Försvarsmakten pågår ett arbete kring hur den långa grundutbildning som ska ersätta den grundläggande militära utbildningen, ska utformas.
Alla dessa utredningar och uppdrag måste slutföras och bearbetas för att kunna stå som grund för nästaförsvarsberedning och inför riksdagens nästa försvarsbeslut som ska ske 2019.
Arbetet att genomföra det nuvarande försvarsbeslutet följs av de fem partier som står bakom försvarsbeslutet i riksdagen. I gruppen ingår också Moderaterna. Det är ett lämpligt forum att värdera dels beslutets genomförande, dels eventuella konsekvenser med utgångspunkt från utvecklingen i omvärlden.
Regeringen stänger inga dörrar. Vi är öppna för att diskutera försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Men att tre månader in på inriktningsperioden 2016–2020 starta en omprövning av fattade beslut är inte realistiskt, då handlar det istället om partipolitisk profilering.
Det viktigaste för regeringen – och så borde det även vara för dem som står bakom försvarsbeslutet – är nu att leverera det vi har kommit överens om. Effekten av det är höjd, nationell militär förmåga och fördjupade samarbeten. För svensk säkerhet är det just nu det viktigaste.
Peter Hultqvist
Kenneth G Forslund
Åsa Lindestam

SKRIBENTER

Peter Hultqvist (S) är försvarsminister.
Kenneth G Forslund (S) är ordförande i riksdagens utrikesutskott.
Åsa Lindestam (S) är vice ordförande i riksdagens försvarsutskott.
Gå till toppen