Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

En mörk tid för pressfriheten

Pressfriheten i världen har inskränkts kraftigt under det senaste året, visar Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2016. Den minskande respekten för mediernas frihet är djupt oroande, anser organisationen, som har publicerat sitt index varje år sedan 2002.
Bild från den presskonferens som Sveriges Radio höll sedan utrikeskorrespondenten Nils Horner skjutits till döds på öppen gata i Kabul, Afghanistan, våren 2014.
Bara under de senaste tre åren har pressens frihet minskat med 13 procent sett över hela världen. Den negativa utvecklingen är påtaglig även i länder som brukar definieras som demokratier.
Ett av de värsta exemplen är Polen, som under 2015 har fallit från plats 18 till 47 i indexet, som omfattar 180 länder. Ungern och Bosnien-Hercegovina ligger på plats 67 och 68. Mest drastisk är försämringen i Tadzjikistan och Brunei som båda rasat 34 steg i indexet.
Det finns många faktorer bakom mediernas minskande frihet – exempelvis makthavarnas allt starkare auktoritära tendenser i länder som Egypten och Turkiet. Alltfler regeringar skärper kontrollen över statsägda medier, och i konfliktdrabbade länder som Jemen, Libyen, Syrien och Burundi är säkerhetssituationen katastrofal, vilket också påverkar arbetsmöjligheterna för journalister och medieföretag.
Många regeringar utövar en effektiv kontroll över tillgången till information genom att strypa internet, eller genom att stänga misshagliga medieföretag och förstöra deras redaktionslokaler och utrustning.
Andra väljer att i ökande utsträckning stifta lagar som inskränker pressfriheten. I många länder kan journalister åtalas för dubiösa brott som ”förolämpning av presidenten”, ”hädelse” eller ”stöd till terrorism”.
Det aktuella exemplet, omskrivet här på kultursidan, är den tyske satirikern Jan Böhmermann som skrivit en niddikt om den turkiske presidenten Erdogan. Den tyska förbundskanslern Merkel gav ju det häpnadsväckande beskedet att Tyskland ska inleda en brottsutredning mot Böhmermann med stöd av en gammal, sällan använd lagparagraf.
Den oberoende nyhetsförmedlingens framtid försämras både i privata och statskontrollerade medier. De hotas både av ideologier, främst religiösa sådana, och av storskaliga propagandamaskinerier. Medier runtom i världen köps upp av ”oligarker” som vill ha kontroll över den information som förmedlas.
Journalistyrket har under senare år blivit allt farligare. Under förra året dödades 110 journalister, 27 medborgarjournalister och sex mediearbetare. Många dödades i samband med väpnade konflikter, men ännu fler fick sätta livet till på andra sätt. Även regeringar, extremistgrupper och gangsterorganisationer använder dödligt våld för att få tyst på obekväma informationsförmedlare. Och de flesta av dessa mord blir aldrig uppklarade – ett exempel är mordet för ett år sedan på Sveriges radios korrespondent Nils Horner i Afghanistan.
De växande hoten mot journalister leder till att självcensuren växer, då många avstår från att rapportera om maktmissbruk och andra missförhållanden. Den tystnad som blir följden innebär ett påtagligt hot mot demokratin, som förutsätter att medborgarna har tillgång till fri information.
Även Sverige har sjunkit några steg i indexet, från femte till åttonde plats. En tredjedel av de svenska journalisterna har utsatts för hot, enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet.
På första plats i pressfrihetsindexet ligger Finland, tätt följt av Nederländerna och Norge.
Gå till toppen