Sydsvenskan och HD har berättat om hur bedragare har kunnat fortsätta tjäna stora pengar på bluffakturor medan ett lagförslag som skulle förenkla polisens arbete dröjt i tre år.

Nu är lagen på gång. Men samtidigt har bluffbranschen bytt skepnad när det kommer till nya sätt att lura till sig pengar.

De mest aggressiva formerna av bluffakturor efter telefonsamtal från säljare, som hotar med betalningsanmärkningar och stämningar, har avtagit de senaste åren.

– En av förklaringarna är att polis och åklagare fällt flera inblandade individer - riskerna blev för höga. Problemet är att ingen kommer åt de faktiska huvudmännen, vilket ger utrymme till förbättring och anpassning. De lär sig efter varje misstag, säger Ludvig Isacsson på Förenade Bolag, en organisation som specialiserat sig på att kartlägga bluffbranschen.

Men även om det kommer färre hotfulla samtal till småföretagare är bluffakturorna många. Fortfarande anmäls fler än tusen fakturabedrägerier per månad i landet. Det är färre än för några år sedan säger mer om polisens aktivitet än om hur många som faktiskt drabbas av bluffakturor.

När risken att åka fast ökat vid telefonbluffarna har det istället blivit allt vanligare med massutskick av blanketter som verkar komma från en myndighet och handla om en gratistjänst. Mottagaren ska bara uppdatera sina kontaktuppgifter och underteckna blanketten för att få ta del av tjänsten.

Men det är inte gratis. Mottagaren får i stället en faktura för ett påstått bindande avtal för tusentals kronor om året.

De mest ökända bolagen i de här sammanhangen är Bolagsupplysningen och Nummerupplysningen, med säte i Estland. Bakom dem tros en svensk man bosatt i Estland ligga.

De två bolagen har varit aktiva i flera år och är i dag de som toppar både Svensk Handels och Förenade Bolags varningslistor.

– De skickar enorma mängder blanketter. Det handlar om hundratusentals, säger Anders Olofsson vid polisens nationella bedrägericenter, NBC.

Under åren har blanketterna från företagen i Estland bytt utseende.

De utformas för att se ut som att de kommer från till exempel upplysningsföretaget Eniro eller myndigheterna Bolagsverket och Försäkringskassan. Även avtalstexten förändras mellan utskicken.

– Vid en första anblick kan det verka som en rätt primitiv typ av bluff.Men en granskning av handlingarna och förändringarna över tid visar hur medveten varje detalj är, säger Ludvig Isacsson.

Bilden av bluffakturor är att de i första hand drabbar småföretagare.

Men en kartläggning som den nationella samverkansgruppen mot fakturabedrägerier gjort ger delvis en annan bild. En kontroll av tre bluffbolags konton visade att myndigheter och kommuner stod för närmare en fjärdedel av de pengar som rann in på kontona. Nästan lika mycket kom från riktigt stora företag, de få svenska bolag som omsätter mer än en miljard kronor.

Att rikta sig mot större företag och offentliga verksamheter har en stor fördel för dem som ligger bakom.

– Småföretagare är mer benägna att anmäla eftersom angreppen kommer närmre den privata personen. Storföretag och kommuner anmäler inte i lika stor omfattning, säger Ludvig Isacsson.

När bluffbranschen hela tiden ömsar skinn så här är det svårt för lagstiftarna att hänga med.

– Varningslistade bolag styrs hierarkiskt mycket medvetet och anpassas regelbundet. Det räcker inte med lagstiftningsförändringar eller enstaka polisiära initiativ mot i huvudsak målvaktsroller för att stävja utvecklingen. Problematiken är för djupt rotad i samhället och försprånget för stort. Man behöver komma åt huvudmännen.