– Under en del av dagen ska man avstå från det som är världsligt, säger Mahmoud Khalfi, imam i Stockholms moské och talesperson i religiösa frågor hos Islamiska förbundet.

– Det är en viktig plikt i religionen. Många lärda säger att man ägnar mer tid åt den andliga delen av sitt liv och att komma närmare Gud.

Fastemånaden ramadan är en av islams fem pelare och infaller den nionde månaden i den muslimska månkalendern. Varje år inträffar den elva dagar tidigare än föregående år.

Enad kalender

Nytt för i år är att en muslimsk konferens i Istanbul i maj för första gången har enats om en gemensam kalender för när ramadan ska firas. Tidigare har olika tolkningar av koranen lett till att fastemånaden och det avslutande firandet har infallit på olika datum på olika platser.

Mahmoud Khalfi deltog på konferensen.

– Det här har varit en diskussion i den muslimska världen i femtio år, när ramadan börjar och slutar. Men nu har man kommit överens, säger han.

Vid solnedgången den 5 juli bryts fastan för att följas av den flera dagar långa festen id al-fitr.

Problem med midnattssol

Men i delar av Sverige går solen aldrig ner vid den här tiden på året. Det ställer till det för fastande muslimer, som ska förhålla sig till solens upp- och nedgång.

Förra året åkte Mahmoud Khalfi tillsammans med flera imamer från Sveriges imamråd och Europeiska rådet för fatwa och forskning till Kiruna, för att på plats studera hur problemet ska hanteras. Men en slutlig lösning kan komma att dröja flera år.

Tills dess är rekommendationen att muslimer i områden med midnattssol ska utgå från det dygn då det senast gick att urskilja dag och natt.

– Det är problematiskt. Men det innebär att man ska bryta fastan vid den tid som har fastställts, även om solen inte har gått ner, säger Mahmoud Khalfi.