Stundtals undrar vi alla, oavsett varifrån vi kommer, varför vi finns. Många minns hur våra föräldrar svarade på frågan om vår existens med krångliga berättelser, där de skulle försöka censurera och samtidigt blottlägga historien om hur vi blev till.

Det är inte lätt att tydliggöra livets uppkomst för ett barn.

Något enklare blir det för den som är uppvuxen i en kärnfamilj - då finns barnböcker att luta sig mot, filmer att titta på och framför allt en norm i samhället som rättfärdigar alla taffliga försök till förklaringar.

Det är svårare att berätta en alternativ berättelse.

Den som är adopterad, uppvuxen i en normbrytande familj eller tillkommen genom provrörsbefruktning vet att det inte finns mycket representerat i litteratur och media som ger en förklaring – och utan något skrivet om ens egna erfarenheter blir frågorna desto fler.

Men nu börjar det dyka upp nya böcker som behandlar ämnet.

”Varför finns jag?” är titeln på en ny barnbok från Olika förlag. Karin Salmsson, som bor och är verksam i Helsingborg, har tillsammans med illustratören Lina Sandquist satt ihop en humoristisk skildring av provrörsbefruktning.

Boken behandlar den svåra frågan om uppkomsten i ett provrör, en fråga som bara kommer att bli vanligare, efter att en ny lag trätt i kraft, som gör att ensamstående personer får rätt till assisterad befruktning.

Lagen är revolutionerande såtillvida den bekräftar vad en familj kan – eller inte behöver – vara.

"Spermien då, var hittade du den?" frågar barnet i boken.

"Jag fick den."

"Av tomten?"

"Nej, av en doktor. På en storkklinik."

Med den självklarheten hjälper Helsingborgs-förlaget både barn och vuxna att förstå, att även om familj kan innebära en miljon olika saker så är vissa frågor universella.

Även om frågan Varför finns jag? kan låta barnslig och naiv så rymmer den en viss ängslighet. Att vandra mellan bokhyllor där inget finns skrivet om ens existens ger upphov till ännu större frågor. Finns jag överhuvudtaget? Varför finns det ingen plats för mig?

Medan Olika förlag förenklar familjekonceptet så finns det andra konstellationer som är lämpligare att problematisera.

I dagarna släpper Lisa Wool-Rim Sjöblom också sitt seriealbum ”Palimpsest” på Galago, där adoptionsfamiljen politiseras och kompliceras.

Det är en annan sida av samma mynt. Att stå utanför det som anses ”normalt” handlar inte bara om brist på representation utan är också en fråga om hur du representeras.

Det handlar om att få ta plats både som glad och som arg. Att få ställa svåra frågor utan att betraktas som besvärlig och annorlunda.

Svaret på frågan om var vi kommer ifrån illustreras hos Lisa Wool-Rim Sjöblom med en beigegrå adoptivförälder som rycker på axlarna och säger:

"Men det spelar ju ingen roll varifrån du kommer! Det viktiga är ju att du är här nu!"

De kritiska rösterna om adoption har blivit starkare och fler under de senaste åren. Tobias Hübinette har forskat om adoption sedan 1990-talet vid Mångkulturellt centrum och skrivit otaliga rapporter om adopterades ökade risk för ohälsa. Journalisterna Danjel Nam, Patrik Lundberg och danska författaren Maja Lee Langvad är några andra som har ifrågasatt adoption med utgångspunkt i sina egna erfarenheter som adopterade.

I nyligen översatta ”Hon är arg” skriver Maja Lee Langvad en rasande redogörelse om den transnationella adoptionsindustrin. ”Hon är arg på sig själv för att hon betraktar sin adoptivmamma som en kolonisatör. Hon är arg på sig själv för att hon betraktar sig själv som någon som blivit koloniserad.”

Från att se adoption som något enbart välgörande ifrågasätts det nu hur rika vita i väst köper barn för att slippa stå ut med sin egen barnlöshet.

Mitt i familjen står adoptivbarnet, den ofrivilliga medlemmen, och undrar över sin uppkomst.

Gemensamt i kritiken är en känsla av dubbelt utanförskap, där många har utsatts för rasism utan att kunna vända sig till sina föräldrar för att jämföra erfarenheter.

Familj är för många det svåraste och allra mest personliga att prata om. För ett barn som inte vågar fråga sin förälder om varför det finns, eller för en förälder som har svårt att förklara sitt barns ursprung, så är det befriande att se krångliga frågor om familj och tillhörighet illustreras och göras lättillgängliga.

Det krävs att det finns berättelser med nya perspektiv; med humor och med ilska.

Kanske kan dessa böcker hjälpa oss med några ledtrådar till svaret på den svåra frågan: Varför finns jag?