Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Forskaren gav sig ut på outforskad mark

Vart i livet hamnar eleverna på gymnasiesärskolan efter avslutad utbildning och kanske framförallt, vad jobbar de med? Det är utgångspunkten för Båstadbon Jessica Arvidssons doktorsavhandling om en grupp som enligt henne länge hamnat i skymundan.

Jessica Arvidsson, till vardags lektor i socialt arbete vid högskolan i Halmstad, disputerade nyligen med en doktorsavhandling om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. I sommar föreläser hon i Almedalen om sin forskning.Bild: Louise Sillén Herzegh
Det var en rejäl utmaning hon tog sig an när hon 2011 inledde sitt arbete med doktorsavhandlingen ”Sysselsättning och social rättvisa - en nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning” vid högskolan i Halmstad.
Nu har det gått en månad sedan hon disputerade och hennes forskning har redan rönt stor uppmärksamhet. Tidigare i veckan var hon i riksdagen för att prata om sina resultat och i sommar föreläser hon i Almedalen. Framöver kommer hon också att gästa en konferens i Melbourne.
När Jessica Arvidsson bjuder på kaffe hemma på altanen i Båstad, berättar hon att vad som händer efter särskolan är ett hittills otrampat forskningsområde och första steget blev att upprätta ett register.
– Det fanns lite antaganden och förutfattade meningar, som att det går en slags ”pipeline” mellan särskolan och daglig verksamhet, men det har aldrig samlats in någon statistik om den här gruppen. Så jag började med att begära ut slutbetyg för alla elever som gått ut mellan 2001 och 2011, totalt 12 269 elever.
Och när betygen började trilla in, tyckte hon sig redan kunna skönja ett visst mönster.
– Första steget är att göra en analys, men redan i datainsamlingen anade jag ett resultat, säger hon och förklarar:
– Från vissa kommuner var det svårt att få ut betygen, för de hade inte koll på var de var för någonstans. Det säger något om förväntningarna på att de här betygen någonsin ska användas och de visste ännu mindre om vad de här personerna jobbar med.
Det visade sig att många mycket riktigt hamnar i daglig verksamhet - men långtifrån alla. Mer exakt var det 47 procent av de tidigare eleverna hon hittade i daglig verksamhet, men 22 procent förvärvsarbetade och cirka sju procent studerade på komvux, särvux eller folkhögskola.
Resterande 24 procent har en sysselsättning som hon kategoriserat som ”någon annanstans”. Det är de personer hon varken kunnat hitta i daglig verksamhet, på arbetsmarknaden eller inom utbildningsväsendet.
Och det är bara ett av de många ”varför” som Jessica Arvidsson hoppas kunna besvara genom vidare forskning på området.
– Avhandlingen är en första kartläggning för att hitta de stora mönstren, hitta gruppen och hur den ser ut.
Än har hon inte brutit ner resultaten på kommunnivå, men däremot har hon tittat på olika geografiska områden och vilken inverkan det har att bo i storstad jämfört med glesbygd. Kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund är andra faktorer hon undersökt.
Hon konstaterar att det inte var helt enkelt att knyta ihop säcken:
– Det här är en helt unik studie än så länge. Inledningsvis fick jag lägga mycket tankekraft på vad jag skulle belysa och det var utmanande att få ihop allting på slutet.
Men det ser onekligen ut som att hennes förhoppning - att avhandlingen ska ge ringar på vattnet - är på god väg att infrias.
– För att kunna erkänna en grupp måste den synas och hittills har det inte funnits några data alls. Jag hoppas att min forskning kan leda till större synlighet på arbetsmarknaden för den här gruppen och mer forskning på området. Jag vill inte att det här ska bli en avhandling som ställs på en hylla någonstans, säger Jessica Arvidsson.
Gå till toppen