Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Fler barn överlever cancer – men två tredjedelar blir sjuka senare

Fler barn än någonsin överlever cancer. Två tredjedelar drabbas av följdsjukdomar senare i livet. – Det är framför allt den tuffa behandlingen som orsakar problemen, säger barnläkaren Anna Sällfors Holmqvist.

Bild: Karin Zillén
Hon har nyligen fått medel från Barncancerfonden för att under ett år forska i USA om sena komplikationer hos unga canceröverlevare.
– Det är egentligen först nu, när så många överlever till vuxen ålder, som vi kan se långtidseffekterna av moderna behandlingar med cellgifter och strålning, säger Anna Sällfors Holmqvist.
Vanligast är att de tidigare cancerpatienterna får problem först i 20-30-årsåldern. Tidigare studier har visat att överlevarna löper ökad risk för att få diabetes, hjärtproblem, högt blodtryck, hjärnskador, hormonrubbningar och fertilitetsproblem. Och en andra cancer, av en helt annan typ än den första.
– Strålningen och vissa cellgifter ökar risken för elakartad cancer. Den som exempelvis är strålad i bröstet för Hodgins lymfom, kan få bröstcancer senare.
Anna Sällfors Holmqvist skrev sin avhandling om den ökade risken för diabetes för barncanceröverlevare, både den mer akuta typ 1 och lindrigare typ 2-diabetes.
Det hon ska studera vidare är vilka behandlingskomponenter, i vilka doser som riskerar att utlösa diabetes. Om behandlingarna kan modifieras, eller diabetes upptäckas tidigare kan skadorna minskas.
– Eftersom barncanceröverlevare redan har ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom och en rad hormonrubbningar, kan det bli sten på bördan att få diabetes utöver det.
Sedan 1970-talet har enorma framsteg gjorts inom barncancervården, med dramatiskt ökad överlevnad för i stort sett alla cancerformer.
Behandlingsmetoderna har också förändrats och förbättrats.
– Strålningen har visat sig vara den stora boven bakom sena komplikationer. Idag undviker man strålning om det går, och ger mer precis strålning när det är helt nödvändigt, säger Anna Sällfors Holmqvist.
Med cellgifter är det tvärtom så att barn numera får aggressivare behandling, med större doser.
– Det unga barnet växer och bildar nya celler hela tiden, de klarar mycket tuffare doser än du och jag. Vi har också blivit bättre på att mildra akuta effekter av cellgiftsbehandling som svårt illamående och infektioner för att immunförsvaret är utslaget.
Cancerforskare i Sverige har fördelar av de heltäckande register över alla som haft cancer som finns i de nordiska länderna. I Danmark sedan 1943, i Sverige sedan 1958.
Anna Sällfors Holmqvist ska fortsätta studierna från sin avhandling på 30 000 barncanceröverlevare, jämfört med en fem gånger så stor åldersmatchad kontrollgrupp.
Syftet är undersöka exakt hur mycket cytostatika, i vilket skede och hur mycket strålning de har fått, och vilka samband det finns med senare komplikationer som diabetes.
– En av våra teorier är att strålning mot bukspottskörteln ökar risken för diabetes.
I Houston i USA finns forskare som utarbetat modeller för exakt hur strålning mot exempelvis en tumör i lungan sprids till närliggande organ. Alla detaljer om cellgiftsbehandlingarna finns i journalerna.
– Det ultimata målet med all forskning om sena komplikationer är att kunna göra om dagens behandlingar så att överlevnaden blir ännu bättre, samtidigt som man minskar risken för följdsjukdomar, säger Anna Sällfors Holmqvist.
– Förr var målet för barnonkologerna: bot till varje pris. Nu är frågan: bot till vilket pris?

Överlevnad

Varje år får cirka 300 barn i Sverige cancer, ofta mellan 2 och 6 års ålder. Vanligast är olika former av leukemi och hjärntumörer.
I början av 1970-talet överlevde cirka 25 procent av de barn som drabbades av cancer, idag är överlevnaden efter fem år i snitt 80 procent.
Källa: Barncancerfonden
Genom att kommentera på HD.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på HD.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på HD.se och HD papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen