Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Helsingborg

Forskare: Kolonilotter billigt sätt att få stadsmänniskor att må bra

Helsingborgs kommun vill riva kolonilotter för att bygga en tätare stad. Men forskaren Ola Thufvesson menar att lotterna kanske snarare bör sparas – just för att göra det möjligt att bygga tätt.

Stadsbyggnadsförvaltningens förslag om att riva majoriteten av Helsingborgs kolonilotter och bygga bostäder på marken i stället har fått kolonisterna att rasa.
Ola Thufvesson är universitetslektor vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet med ett särskilt forskarintresse för platsutveckling. Han tycker att det är förståligt att koloniägare är upprörda när de får ta del av planer på det sätt som nu har skett. Han poängterar dock att det här bara är en visad möjlighet till förtätning och att det finns många andra.
– Man kan bygga i industriområden, på parkeringsplatser och gräsmattor som ingen använder. Dessutom kan man bygga Attefallshus, inreda vindar, bygga hus med många våningar och smalna av gator, säger han.
Men med en så kraftigt växande stad som Helsingborg menar Ola Thufvesson att man inte har råd att spara så många öppna ytor om man samtidigt ska låta bli att bygga på åkermarken.
– Det vi skulle behöva är regeländringar och finansieringsincitament från staten för att möjliggöra ett storskaligt och mer kreativt byggande, säger han.
Eftersträvar man ett mer kreativt och effektivt byggande tycker han dock att det är lite ironiskt att man föreslår att riva just kolonilottsområden.
– Få är nämligen så bra som kolonister på att använda varje kvadratmeter av marken och i odlingarna på lotterna finns ofta också en ovanligt stor artrikedom.
Det är enligt Ola Thufvesson dessutom odiskutabelt så att det ger människor ett stort värde att få bo, vistas och arbeta i grönska.
– Egentligen kan man nog se kolonierna som ett förhållandevis billigt sätt att få stadsmänniskor att må bra. Det är nog många som stått ut med att bo i mindre lägenheter just genom att också få vistas på en kolonilott.
En kritik som framförts är att det främst är kolonilottsägarna själva som får ta del av värdet av lotten. Ola Thufvesson håller med om att så i bland kan vara fallet – men långt ifrån alltid. Inhägnade lotter kan upplevas som barriärer i stadsmiljön men i öppna koloniområden kan allmänheten promenera och njuta av grönskan de också.
Ola Thufvesson menar att både kolonier och campingplatser också representerar ett socialt liv där människor frivilligt lever lite omodernt, umgås med grannar, improviserar och fixar. Att det blir en kontrast till det annars ofta genomplanerade Sverige.
– Kanske borde vi fråga oss om det snarare är fler livsmiljöer som liknar kolonier vi behöver? Kanske behöver inte koloniområden försvinna helt utan kan justeras lite i kanterna och bättre integreras med permanent stadsbebyggelse?
Ola Thufvesson poängterar att kolonister med anhöriga är en ganska stor grupp människor i kommunen och uppskattar att det kan röra sig om 10 000 personer.
– Att riva kolonilottsområdena är ungefär som att man skulle riva hela Råå för att bygga sjuvåningshus. Sådant har ju hänt förut, till exempel på Stattena. Och för staden som helhet kan ju kolonilotterna ersättas med andra typer av parkgrönska och odlingslotter.
I slutändan handlar det om i fall en grupps livsstil ska ge vika till förmån för helheten eller inte, menar han.
– Och någonstans där övergår frågan till att handla om politik.
Genom att kommentera på HD.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på HD.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på HD.se och HD papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen