Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Helsingborg

Våtmarker en bra metod för att minska övergödning

Att anlägga våtmarker är en god miljöinvestering, de fångar in betydande mängder kväve och fosfor. I alla fall om utformning och placering är den rätta. Det visar en omfattande vetenskaplig utvärdering.

Att återskapa eller anlägga nya våtmarker är bra för miljön. De fångar in betydande mängder fosfor och kväve, som kan bidra till övergödning i vattendrag och hav. Det visar en stor vetenskaplig utvärdering.Bild: Britt-Mari Olsson
Helsingborgs kommun ska snart få en ny våtmark vid Rosendalsbäcken i området norr om E4:an mellan Kropp och Hyllinge. Våtmarken blir på tolv hektar, den största som anlagts i kommunen. Satsningen beräknas kosta 3-4 miljoner kronor och sker med EU-stöd, som fördelas av Jordbruksverket och länsstyrelsen.
Helsingborg är i gott sällskap. Många kommuner investerar i att återskapa och nyanlägga våtmarker. Metoden är populär världen över sedan början av 1990-talet. Ett skäl är att ta hand näringsämnen som kväve och fosfor för att förhindra övergödning i vattendrag, sjöar och kustvatten.
Men gör våtmarkerna jobbet? Svaret är ja. De fångar i genomsnitt in 40 procent av det fosfor och kväve som förs in. Det visar en utvärdering som Eviem gjort. Eviem är ett råd för evidensbaserad miljövård som Stiftelsen för miljöstrategisk forskning står bakom. Rådet har granskat 6 000 vetenskapliga artiklar för att finna de relevanta och komma fram till sina slutsatser.
– Vi ställde höga krav på att studierna skulle vara väl utförda och innehålla provtagningar under minst ett år, för att få med alla tänkbara variationer, säger projektledaren Magnus Land.
Det finns en del att tänka på för att få ut mesta möjliga rening. Våtmarkerna bör anläggas där det är höga halter av kväve och fosfor i det inkommande vattnet samtidigt som det är bra om vattenmängderna kan regleras, så att belastningen inte blir för hög vid ihållande regn eller vårfloder, då blir reningsgraden sämre.
– Men även våtmarker med oreglerat flöde har en positiv effekt.
Att återskapa våtmarker direkt på jordbruksmark är ingen bra idé. Det påverkar reningen av fosfor negativt och kan även lösa ut fosfor som lagrats i marken. Utflödet kan rentav bli större än tillförseln. Matjordslagret bör därför grävas bort eller tas om hand om på annat sätt för att få avsedd rening.
Utvärderingen har presenterats för kommuner och myndigheter och väcker nyfikenhet. De har också lett till nya frågor som: Vilket är bästa sättet att sköta en anlagd våtmark?
– Från början hade vi för avsikt att ta med det i utvärderingen. Men det visar sig att det är väldigt få studier som över huvud taget redovisar vilken metod som används, till exempel hur ofta man skördar vattenväxter, om det är bra eller dåligt att den får växa igen och så vidare.
En annan fråga är hur väl våtmarker fungerar över tid.
– Det kan vi heller inte svara på för det finns inga studier som är gjorda över riktigt lång tid, så våra resultat avspeglar utfallet i relativt nyanlagda våtmarker, säger Magnus Land.
Genom att kommentera på HD.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på HD.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på HD.se och HD papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen