Regnbäddar är det svenska namnet för rain gardens, en metod som utvecklats i USA för att ta hand om dagvatten på ett bättre och miljövänligare sätt.

I Munka Ljungby finns 16 stycken. De ser ut som små välplanerade rabatter med växter, och de fungerar trafikmässigt som farthinder i de breda gatorna i villakvarteren. Men de har större uppgift än så. När regnet vräker ner samlas vattnet upp i regnbäddarna och minskar trycket i dagvattenledningarna. Vilket i sin tur minskar risken för översvämningar i villorna omkring.

– Det var problem med översvämningar här för några år sedan, bekräftar va-ingenjör Andreas Morgin.

Västergatan, Parkgatan, Munkagårdsgatan med flera grävdes upp för två år sedan för att byta dagvattenledningarna, och det var då som idén väcktes att försöka med regnbäddar – något som då var helt nytt i Sverige.

Regnbäddarna i Munka Ljungby är ett samfinansierat forskningsprojekt med Movium och drar till sig studiebesök från hela landet. Kommunen står för anläggningskostnaden och Movium för kunskapen och forskningen.

– Vi ska snart börja göra flödesmätningar för att se hur regnbäddarna fungerar i praktiken. Anledningen till att vi har väntat är jorden först måste sätta sig och växterna måste hinna etablera sig, säger Andras Morgin.

Regnbädden fungerar också som ett filter som renar vattnet från partiklar innan det leds vidare ut i dagvattennätet. Så när regnvattnet från Västergatan så småningom mynnar ut i Munkabäcken är det mindre förorenat än förut.

– Vi har tre olika jordblandningar i de 16 regnbäddarna för att se i vilken växterna trivs bäst, säger Andreas Morgin.