Inpå livet

De har inte väjt för att kämpa om barnen i domstol

När föräldrarna inte kan komma överens om var barnet ska bo. Eller när en förälder lämnar barnet till den andre med panik i bröstet. Då behövs det hjälp för att lösa tvisten.

Det är ofta en lång och slitsam process att gå igenom en vårdnadstvist. Under förra året levde 6200 barn med föräldrar som var tvungna att söka hjälp på rättslig väg.Bild: Julia Lindemalm
Vårdnadstvister är ett svårt ämne för journalister att skriva om.
Det går ofta inte att reda ut exakt vad som har hänt. De inblandade agerar i eget intresse. Risken finns att barnen blir uthängda.
Många undviker därför att lägga sig i.
Men under förra året levde 6200 barn med föräldrar som var tvungna att söka hjälp på rättslig väg.
Varken för Anna eller Lars blev föräldraskapet som de tänkt sig. Anna försöker i dag få ensam vårdnad om sina barn, som hon menar far illa hos sin pappa. Lars har många års tvist om umgänget med dottern bakom sig.
Anna och Lars har inte barn ihop – var och en har sin egen berättelse.
För Lars blev det sju års slit för att få varannan vecka med dottern. Att vara riktig förälder, som han uttrycker det.
– Socialsekreterarna tyckte att jag skulle nöja mig med "kvalitetstid". Jag hatar ordet kvalitetstid, säger Lars.
All litteratur var skriven av kvinnor, det är som att de har ensamrätt på allt som har med relationer, sorgearbete och familj att göra.
När vårdnadstvisten kring dottern blossade upp letade han efter litteratur som beskrev det han kände, men blev besviken.
– All litteratur var skriven av kvinnor, det är som att de har ensamrätt på allt som har med relationer, sorgearbete och familj att göra. Så fort en kvinna skriver så får det genomslag.
Men Lars vägrade vika ner sig, trots att exfrun insisterade på att han bara skulle vara helgpappa.
– Hon ville att dottern skulle kalla mammans nye pojkvän för pappa, men min dotter ville inte det. Det var hänsynslöst av mamman, säger Lars.
Läs mer:Bra kommunikation underlättar för sonen
När dottern blev elva år och fick välja själv flyttade hon hem till sin pappa den större delen av tiden. Lars beskriver deras relation som fantastiskt fin men att dottern påverkats av slitningarna mellan föräldrarna. Att till exempel mobiltelefonen som pappa gett henne försvann varje gång hon var hos sin mamma, så att Lars inte kunde ringa henne.
Efter vårdnadstvisten gick Lars och steriliserade sig. Läkaren på sjukhuset i Malmö frågade varför.
– Jag sa att om mamman och barnet flyttar till Stockholm och jag har barn i Malmö, då måste jag välja. Jag vill aldrig välja.
Hemma hos Anna sover barnen nära, nära, till och med på henne. De är utsvultna på trygghet, tänker hon, efter fem dagar i sitt andra hem. Anna anklagar pappan för kränkningar mot barnen. Hon vill att de ska bo hos henne och att pappan träffar barnen under övervakade former. Pappan söker också ensam vårdnad och hänvisar till föräldrarnas samarbetssvårigheter.
– Min uppgift är bara att skydda barnen, säger Anna.
Hon tycker inte hon fått hjälp av skola eller förskola.
– Jag tror att allt handlar om att vi bor i ett så kallat utsatt område där den här typen av problem är normaliserade. Personalen väljer att inte se och höra saker.
Jag tänkte att det spelar ingen roll vad jag känner för mannen, jag måste ta mina barn ifrån den här miljön.
Anna minns när hon först träffade sina barns far. Hur roligt de hade tillsammans. Hon minns också ögonblicket då hon insåg att de måste gå skilda vägar.
– Han skällde ut ena barnet, en fyraåring, för att straffa mig. Jag tänkte att det spelar ingen roll vad jag känner för mannen, jag måste ta mina barn ifrån den här miljön. Jag trodde att allt skulle bli bra bara jag och pappan slutade vistas under samma tak.
Det blev inte bättre. Men när barnen inte velat säga något i polisförhör har anmälningarna mot pappan lagts ner.
I början försvarade Anna ofta pappan inför barnen.
– Jag märkte att ena barnet var särskilt argt över det. Föräldrarådgivningen säger ju att man inte ska prata dåligt om den andra föräldern och jag förstår det i teorin. Men så länge jag gjorde det var barnen arga. Sen bestämde jag mig för att sätta ner foten. Det pappa gör är inte okej. Och barnen blev lugnare av det.
Läs mer:Två hem kan kännas både otryggt och befriande
Ändå tycker Anna att familjerätten ställer mycket högre krav på henne än på pappan. Hon nämner en händelse på skolan, då föräldrarna råkade mötas och pappan började skrika och vråla.
– Istället för att ta ett möte med honom och säga att han skrämmer både personal och barn så säger de till mig att inte stå där och utmana honom när jag vet hur han är. Utmaningen bestod alltså i att jag var på skolan samtidigt som honom.
– Hade barnen tyckt att det var roligt att pappan och jag erbjuder olikhet hade det varit en helt annan sak, säger Anna.
Fotnot: Anna och Lars heter egentligen något annat. Första gången Annas fall var uppe i rätten fick hon och hennes före detta man gemensam vårdnad om barnen. Båda föräldrarna tar nu upp saken igen.
Angelica Wågby, familjerättssekreterare.Bild: Privat

Barn vill att föräldrar ska verka lika bra

Oftast vänder sig en förälder till rådgivningen på Familjerättsbyrån för att få den andre att samarbeta. Det berättar Angelica Wågby, som träffar par som inte kan komma överens om hur de ska göra med barnen.
– Men vi kan inte hjälpa bara en. Samarbetssamtal är frivilliga och båda föräldrarna måste medverka.
Om inte båda vill komma till samarbetssamtal så kan de gå vidare till tingsrätten.
Angelica Wågby, familjerättssekreterare i Malmö, ser att föräldrar efterfrågar något däremellan.
– Studier visar att vissa föräldrar mår väldigt dåligt och skulle behöva någon att prata med, säger hon.
Hon ser också behov av mer stöd till barnen. Vissa stadsområden erbjuder samtalsgrupper för barn, men inte alla.
Många barn vet att det är ett viktigt samtal och en del är måna om att föräldrarna ska framstå som lika bra.
Som utredare träffar hon även barnen vars föräldrar tvistar, men det kan vara svårt att få barnen att prata om föräldrarna på ett ledigt sätt.
– Många barn vet att det är ett viktigt samtal och en del är måna om att föräldrarna ska framstå som lika bra, säger Angelica Wågby.
Läs mer:"Förändringar behöver inte vara dåliga"
Ibland kan det vara annorlunda, barn som far illa kan våga berätta mer för en oberoende person.
I familjerätten är det ofta starka anklagelser mellan föräldrarna.
– När det är mycket anklagelser märker vi att föräldrar kan känna att de inte blir trodda. "De är alltid på mammans sida" eller tvärtom.
Läs mer:"Föräldrarna ska ta största ansvaret"
Genom uppgifter från förskola, skola, BVC eller socialtjänst försöker Angelica Wågby göra en bedömning av vad som är bäst för barnet.
– Generellt är det bäst att ha tillgång till båda föräldrarna, men det beror på om barnet på något sätt riskerar att fara illa. Det är en bedömning som görs kring det enskilda barnet.
RÅD

Så talar du med barnen

Fem bra saker att säga till barn vid en separation, enligt Angelica Wågby, familjerättssekreterare i Malmö:
• Vi älskar dig lika mycket som tidigare.
• Du har kvar båda dina föräldrar och behöver inte välja.
• Det är inte ditt fel att vi flyttar isär.
• Du kan inget göra för att vi ska bli ihop igen.
• Vi kommer lyssna på dig och ordna allt så bra det går.
Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl eller på telefon 040-281338.
Genom att kommentera på HD.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på HD.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på HD.se och HD papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Läs alla artiklar om: Separera med barn
Gå till toppen