Sverige

Mer gluten ökar risken för celiaki hos små barn

En kost som är rik på gluten ökar risken för små barn att utveckla glutenintolerans (celiaki). Det visar en studie som forskaren Carin Andrén Aronsson vid Lunds universitet har gjort.

Studien omfattar 2 500 barn i Skåne, vars föräldrar i flera år har bokfört allt vad barnet fått att äta. Resultatet visar att de barn som fått diagnosen celiaki hade ätit mer gluten än de andra upp till två års ålder.
Barn som fram till två års ålder åt mer än fem gram gluten om dagen löpte dubbelt så stor risk att utveckla celiaki jämfört med barn som fick en mindre mängd gluten i kosten.
Betyder det att vi ska sluta ge småbarnen välling?
– Nej. Så mycket vet vi inte ännu, säger Carin Andrén Aronsson.
– Det man kan säga är, att när barnen är nio till tolv månader gamla så har de som senare utvecklar celiaki ett högre glutenintag. Visserligen är vällingen och gröten troligtvis de vanligaste glutenkällorna i den åldern, men det är inget som jag kan säga idag. Eftersom vi bara tittade på mängden gluten kan jag inte säga precis vad barnen med celiaki hade ätit mest av.
Carin Andrén Aronsson forskar om celiaki och matvanor.
Carin Andrén Aronsson är dietist. På fredagen disputerar hon på sin avhandling om spädbarns matvanor och risken för celiaki.
Celiaki är en sjukdom som innebär att man inte tål proteinet gluten, som finns i vete, råg och korn. Sjukdomen är obotlig och den som har celiaki måste äta glutenfri kost livet ut.
Omkring en procent av befolkningen i Europa och Nordamerika har celiaki. Men i Sverige är sjukdomen vanligare: två, kanske tre procent lider av den.
– Celiaki är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn, säger Carin Andrén Aronsson.
Detta har ingenting med den allmänna glutenfria trenden att göra, där många vuxna äter glutenfritt i tron att det är nyttigare.
– Det är viktigt att poängtera att celiaki inte har med den stora kostdebatten att göra. Här talar vi om barn som är sjuka. När man undersöker dem är tunntarmens vägg helt slät, de har dåligt näringsupptag och kan få många följdsjukdomar, säger Carin Andrén Aronsson.
Ärftlighet är den viktigaste riskfaktorn bakom celiaki. Andra faktorer är matvanor, infektioner och förändringar i tarmens bakterieflora.
– Fyrtio procent av befolkningen i Europa har de ärftliga gener som krävs för att utveckla celiaki. Alla äter gluten, men bara en eller två procent utvecklar celiaki. Varför inte alla? Något mer måste till för att det ska gå snett, och det är det vi försöker ta reda på, säger Carin Andrén Aronsson.
Hon bedriver sin forskning inom ramen för en stor internationell studie som kallas TEDDY, omfattar 8 700 barn i fyra länder och i första hand handlar om diabetes typ 1. De 2 500 svenska barnen bor i Skåne och följs under flera år.
Eftersom barn med diabetes typ 1 och barn med celiaki delar den genetiska riskprofilen fick Carin Andrén Aronsson möjlighet att använda TEDDY-studien för att studera celiaki.
Här är några av hennes viktigaste slutsatser:
1. Ett högt glutenintag i tidig ålder tycks öka risken för celiaki, jämfört med andra barn som har anlag för sjukdomen.
2. Risken för att utveckla den autoimmunitet som ger upphov till celiaki är större i Sverige än i USA, Tyskland och Finland (de övriga länderna i studien).
3. Något samband mellan amningsperiodens längd och risken för celiaki syns inte.
4. Det spelar ingen roll när gluten introduceras i barnets kost för risken att utveckla celiaki.
Det sistnämnda är ett rön som redan har satt spår i internationella kostrekommendationer.
– Tidigare trodde man att risken för celiaki minskar om man introducerar gluten i kosten mellan fyra och sex månaders ålder. Nu har vi kunnat visa att det faktiskt inte spelar någon roll, säger Carin Andrén Aronsson.
Nu ska hon gå igenom data från matdagböcker om alla de 8 700 barnen i studien, inte bara de svenska.
Amerikanska barn får risgröt som första smakportion. I Europa börjar man med rotfrukter och potatis. Svenska barn får gluten tidigast, jämfört med de andra länderna.
– Svenska barn har en högre risk att utveckla celiaki tidigt. Beror det på matvanorna? Hur skiljer vi oss från de andra länderna som ingår i studien?
Genom att kommentera på HD.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på HD.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på HD.se och HD papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Läs alla artiklar om: Forskning
Gå till toppen