Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Borstahandlaren i Norra Vallåkra

Från skrothandlare till borstförsäljare och nostalgisk utställare. Att bli pensionär verkade tråkigt tyckte Pär Svennefors som öppnade eget hemma på gården istället.

Pär och Gunilla Svennefors har startat borstbutik/nostalgimuseum i norra Vallåkra.Bild: Caroline Wickmark
När Pär Svennefors i Norra Vallåkra lämnade åkeri- och bilskrotverksamheten bakom sig för pensionen hamnade den sociala biten lite på efterkälken. Därtill hade han alltid drömt om att driva lanthandel men att sälja livsmedel ute på landet insåg både Pär och hans fru Gunilla Svennefors var svårt. Så de åkte på marknader och övervägde noga vad de kunde sälja på gården och landade så småningom i att borstar var en bra nisch.
– Det här med borstar är väldigt roligt för det finns oändligt många av alla möjliga sorter, säger Gunilla Svennefors.
Piasavaborstar lyser självklarast i ladan där de sitter uppsatta bakom trädisken. Men borstutbudet är större än så.
– Det är hästborstar, stålborstar, diskborstar, sopborstar – om man så bor i ett rum och kök så behöver man en liten borste, konstaterar Pär Svennefors.
Sedan drygt en månad har de lördagsöppet men ihopsamlandet av borstar började redan för sex år sedan. Många av dem är inköpta på marknader och samtliga är svensktillverkade.
– Jag har faktiskt borstar från kungliga slottet som jag köper via ett museum, du vet där finns det mycket att damma, säger Pär Svennefors och visar upp en mjuk damvippa gjord av gethår.
– Vi har ju sålt slut på dammvippan med kort skaft, så den får vi skaffa fler av, säger Gunilla Svennefors.
Fast borstar är inte det enda som fyller ladan. Halva delen är nämligen fylld med gamla nostalgiska prylar. Museum är nog för pretentiöst att kalla det, säger Pär Svennefors.
– Men nostalgi är det. Jag har faktiskt samlat på gamla saker i 40 år, jag har inte kunnat låta bli. Nu är det roligt att få upp det.
Nästan alla prylar är ärvda, med en gård som gått i arv under sju generationer har minnessakerna blivit många. Mors gamla kök, verktyg, gamla skridskor, askar, hushållsgeråd och ett stort antal galgar som alla är unika finns det till exempel att titta på.
– Det har bara "blitt så". Jag läste ett reportage om ett smålandsmuseum som hade galgar och sen gick jag ut och räknade mina - och jag hade minsann fler. Och radioapparaterna satte jag bara upp för att rama in borstarna - jag trodde att jag hade tre men jag hade några till, säger Pär Svennefors och pekar med handen åt de åtta antika radioapparaterna som står överst på en hylla.
Det är dock bara borstarna som är till salu.
– Tanken att det inte bara ska vara en butik där man känner sig tvungen att handla. Man ska kunna gå och titta bara, säger Pär Svennefors.
Kommer samlingen med borstar att växa?
– Det kommer det nog. Nu påpekade ju du till exempel att jag inte har någon kattborste, säger Pär Svennefors och konstaterar återigen att det finns oerhört många borstar att sälja.
Gå till toppen