Sverige

Bristande stöd till många skolbarn

Alla grundskoleelever ska få utbildning på samma villkor. Men så ser det inte ut i verkligheten. – Vi ser många exempel där skolgången kraschat totalt, säger Anne Lönnermark, ordförande i Autism- och Aspergerförbundet.

Skolverkets studie är den första i sitt slag och bygger på intervjuer och enkäter gjorda bland skolhuvudmän, rektorer och lärare. Arkivbild.Bild: Fredrik Sandberg/TT
På många skolor finns stora brister i stödet till elever med funktionsnedsättning, enligt en ny studie från Skolverket. Bland annat saknas specialistkompetens och lokaler är inte tillräckligt anpassade exempelvis för rullstolsburna eller för att kunna undervisa i mindre grupp.
– Det är jätteallvarligt eftersom alla elever har rätt till utbildning. Skollagen ställer väldigt starka krav just på att man ska få ledning och stimulans utifrån sina egna förutsättningar. Det får inte bli en "standardundervisning” med samma till alla, säger Sophie Casson Lindbäck, undervisningsråd vid Skolverket.
Konsekvensen blir att eleverna riskerar att hamna i kläm och inte få lära sig allt de skulle kunna.
– Vi ser i våra undersökningar att de här barnens måluppfyllelse är mycket lägre än andras, att de i högre grad är frånvarande från skolan plus att många också mår dåligt av det bristande stödet, säger Anne Lönnermark vid Autism- och Aspergerförbundet.
– För väldigt många av våra medlemmar har skolgången varit svår – eller helt enkelt kraschat totalt, lägger hon till.
För att komma tillrätta med problemen krävs ett omfattande spektrum av lösningar, framhåller Lönnermark.
– Man måste ha många olika lösningar, individuella för alla barn. Det behövs en bred kompetenshöjning, men även en kompetenshöjning inom specialpedagogiken, säger hon.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) påpekar att fler speciallärare nu utbildas och att klass- och ämneslärare ska få fortbildning i specialpedagogiska verktyg. Men han pekar samtidigt på ett annat problem.
– En mycket provocerande sak i rapporten är att det fortfarande i många fall är så att man väntar på att eleven ska få en diagnos innan man sätter in stöd. Så ska det inte fungera, så får det inte fungera.
– Det är det pedagogiska behovet som ska avgöra, inte en medicinsk diagnos. Genom läsa-skriva-räkna-garantin kommer vi att ändra skollagen för att säkerställa att stöd sätts in i de första årskurserna, säger Fridolin.

Fakta: Om studien

Studien bygger på enkäter och intervjuer med skolhuvudmän, rektorer, specialpedagoger och speciallärare, som fått svara på frågor kring skolsituationen för elever med funktionsnedsättning. Totalt genomfördes 39 intervjuer och enkäten besvarades av 347 huvudmän, 782 rektorer och 414 lärare, vilket motsvarar en svarsfrekvens på mellan 70 och 77 procent.
I studien framkommer bland annat att varannan speciallärare/specialpedagog anser att det inte finns tillgång på specialistkompetens, något som lärarna kan behöva för att få kunskap om hur de kan anpassa undervisningen för elever med funktionsnedsättning. Varannan uppger också att deras skola inte är tillräckligt anpassad för elever med exempelvis adhd, autismspektrumtillstånd eller rörelsehinder.
Hälften av rektorerna och hälften av lärarna/pedagogerna uppger att medicinsk diagnos spelar roll för om en elev ska få särskilt stöd eller inte.
Källa: Skolverket
Gå till toppen