Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Anna Axfors: Hårda tider för kultureliten

En bild ur den hårda verkligheten. "David Lagercrantz – året med Millennium 4" finns på SVT play.Bild: SVT Play
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
Sverige är kallt och barn till kultureliten är de som drabbas värst. Tänk att inte kunna sova för Vilhelm Moberg och Arthur Lundkvist sitter och babblar i köket. Eller att få lära sig sätta ord på sina känslor innan man ens är myndig. Det är trauman som vi andra bara kan föreställa oss.
Visst finns alkoholism och känslokyla även i vanliga familjer, men kulturbarnen är helt klart dömda till en förhöjd känslighet. Och när morfar heter Sven Stolpe eller om pappa var en känd tv-producent kan man förstå att man, som Alex Schulman, vaknar mitt i natten av sitt eget skrik.
Johanna Ekström har tidigare skildrat uppväxten med författarföräldrarna Per Wästberg och Margareta Ekström. I SVT:s Babel avslöjar hon att hon som ung dagboksskrivare hade en hemlig önskan om att en förläggare skulle luta sig över axeln och se att hennes privata tankar och beskrivningar av drömmar var litteratur, och “avbörda henne det oändliga arbetet”. Först nu kunde ”Dagbok 1996-2002”, med 785 sidor privatliv, äntligen ges ut.
Men den viktigaste ögonöppnaren är ändå dokumentären “David Lagercrantz – året med Millennium 4” som nu ligger på SVT Play. Här får vi en fördjupning i hur det är att fostras in i kultureliten för att sedan behöva prestera något själv. Till slut fick det bli en internationell bästsäljare. Men lanseringen är ingen dans på rosor, han sliter ut sin kropp när han kastas mellan olika taxibilar och drar på sig förkylningar av alla kindpussar.
Sverige blir allt kallare.
Gå till toppen