Helsingborg

Forskaren: Avsluta alla försök att få kryssningsbåtar till Helsingborg

En årlig kryssningsmässa i Miami och säljbesök hos rederier i England gav i år åtta kryssningsfartyg med 14 000 passagerare till Helsingborg. Lyckat tycker den ansvarige, men en norsk professor avråder staden från att försöka locka hit båtarna. Det betalar sig inte, hävdar han.

Det finns något glamoröst över kryssningsfartygen. Och det blir lite av feststämning i Norra hamnen när hundratals amerikanska pensionärer anländer och möts av ungdomar som delar ut blommor. Lite stolthet känner nog många över att man valt att lägga till i vår lilla stad. Just i år blev det åtta kryssningsfartyg med 14 000 passagerare. Ett antal hamnens kryssningsansvarige Andreas Eriksson är nöjd med.
– Det har gått väldigt bra i år. Hade vi fått in de planerade 12 kryssningsfartygen hade vi slagit 2009 års rekord på 25 000 passagerare. För hamnens del är det en bra affär och det ger också indirekta intäkter när kryssningsresenärerna spenderar i snitt 800 kronor per besökare i land, säger han.
Kryssningsfartyget Zuiderdam gästade Helsingborg i maj i år.Bild: Mats Roslund
Men det finns röster som säger något helt annat. Professor Svein Larsen vid universitet i Bergen i Norge forskar sedan flera år på kryssningsturismens effekter. Bergen är ett av de största kryssningsmålen i Norra Europa med 300 till 320 anlöp varje år.
Han och kollegornas forskning visar att kryssningsturister spenderar mindre pengar än alla andra typer av turister, bara drygt 300 kronor per besök. Man har också lyckats visa att många inte ens lämnar kryssningsfartygen när de ligger i hamn och att de sällan återkommer som turister till Bergen.
– Det finns ingen grund till att tro att det skulle vara annorlunda i Helsingborg. Eller i Stockholm. Det är så här kryssningsturismen fungerar, säger Svein Larsen.
En viktig förklaring som man funnit efter tre större studier är att kryssningsturister är i staden under så kort tid.
– Det säger sig själv. En turist som kommer hit under några dagar ska sova, äta, dricka och fylla tiden med något.En kryssningsturist däremot stannar ett antal timmar, går en runda på stan för att sedan äta lunch på båten. Mer än hälften av alla vi intervjuade 2012 använde mindre än 200 kronor i land och bara fem procent hade spenderat mer än 1000 kronor.
Landstigningsbåtarna gick i skytteltrafik in till hamnen när Celebrity Silhouette besökte Helsingborg i april i år.Bild: Mats Roslund
Undersökningen visade också att en stor majoritet inte hade besökt restauranger, shoppat eller nyttjat lokala transporter. Två av tre hade inte gått på kafé och nästan ingen hade spenderat pengar på kultur. Man drog också slutsatsen att ett större utbud inte hade lett till att kryssningsbesökarna hade använt mer pengar. Man konsumerade nämligen inte mer på vardagarna än på helgdagar då mycket håller stängt i Norge.
Svein Larsen menar att den lokala turistekonomin har väldigt lite att hämta från kryssningsfartygen och att man därför borde satsa på annan turism:
– Det är inget svenskt sjöfolk och det är inte svenska löner som på stadens hotell. Det är kryssningsbolagen helt befriade ifrån. Varför ska vi stötta en näring som är så improduktiv för oss, säger Svein Larsen och ger ett enkelt men säkert inte okontroversiellt råd:
– Helsingborg bör ögonblickligen avsluta alla försök att rekrytera kryssningsbåtar och istället satsa på att få landturister som stannar i några dagar. Det ger mycket mer.
– Vi vet dessutom att båtarna förorenar. Dessa problem har uppmärksammats kring Östersjön. Hur smart är det att satsa på något som förorenar och ger lite pengar?
I Norge liksom i Sverige hävdas att kryssningsturisterna ger betydligt mer än vad forskarna i Bergen har kommit fram till. Turistbranschen talar om allt från 500 till 1200 kronor per besökare, något som bland annat bygger på kryssningsföretagens egna siffror.
– Kryssningsföretagen vill inte visa upp hur man har räknat. Att det skulle ge 1200 kronor per besök är bara trams. Inga data i hela världen tyder på det, säger Svein Larsen.
Helsingborgs turistchef Emma Håkansson hänvisar till en ”mängd olika undersökningar” som hon uppger visar att besökarna spenderar runt 800 till 1000 kronor per person. Andreas Eriksson anger också 800 till 1000 kronor och har fått siffrorna ”från branschen”.
– Det är klart att det kan variera väldigt mycket och jag kan inte ta gift på siffran, eftersom vi inte har gjort egna mätningar, säger Andreas Eriksson.
I en studie inför en kryssningssatsning på Gotland refereras det till den norska undersökningen och studien landar till slut i att Visbys kryssningsbesökare spenderar i snitt 360 kronor. Man tar dock fram scenario med både lägre och högre intäkter.
Kryssningsfartygens besök i Helsingborg utgör ett påtagligt inslag i stadsbilden.Bild: Mats Roslund
Men Andreas Eriksson ser också andra värden med kryssningsbåtarna, som motiverar att hamnen och kommunen lägger pengar på marknadsföring, mässor och säljresor.
– Det är varumärkesbyggande för staden och hamnen och vi ges möjlighet att visa upp Helsingborg som en sjöfartsstad. Det blir väldigt markant när 2000 – 3000 utländska turister rör sig i staden. Det är en krävande grupp som tvingar oss att anstränga oss lite extra. I början var staden inte rustad. Det saknades exempelvis skyltar på engelska. Det har skett en enorm utveckling, säger Andreas Eriksson.
I Norge visar inte forskningen att kryssningsturismen leder till mer turism.
– Några kryssningsturister återkommer. Men andelen är mycket lägre än bland landturisterna. Däremot kan endel landturister tänka sig att åka på kryssning. Så kryssningsturismen stjäler landturister och ger sedan inga landturister tillbaka, säger Svein Larsen.
Han är kritisk till hur turistmyndigheter, lokala politiker och även media beskriver kryssningsturismen:
– Den kritiska journalistiken saknas. Däremot är man väldigt positivt inställd och rapporterar om antalet anlöp och liknande. Det finns dock undantag i exempelvis tysk media där man granskat branschen, säger Svein Larsen.
Både runt Östersjön och i Norge har det uppmärksammats att kryssningsfartygen förorenar när de förbrukar stora mängder diesel.Bild: Mats Roslund
I Helsingborg tar man inte intryck av den norska forskarens uppmaning att skrota kryssningssatsningen.
– Vi har sju stycken bokade inför nästa säsong med ungefär sammanlagt 10 000 passagerare. För min och hamnens del ser vi ett stort värde i att få hit kryssningsfartygen, säger Andreas Eriksson.

"Kryssningsturismen är det jävligaste att komma till rätta med vad gäller hållbarhet"

I Visby på Gotland byggs just nu en 200 meter lång kaj för 250 miljoner kronor som ska kunna ta emot stora kryssningsfartyg. På så sätt hoppas man kunna öka från 50 till 120 anlöp och få betydligt fler besökare.
Satsningen följs av drygt 20 forskare från olika discipliner i ett fler��rigt projekt. Bland annat tittar på man på hållbarheten.
– Kryssningsturismen är det jävligaste att komma till rätta med vad gäller hållbarhet. Med större båtar blir det en hög volymbelastning men med förhållandevis låg konsumtion per besökare, 300 - 400 kronor. Förslitningen kan bli hög, säger Marcus Lindahl professor i industriell teknik vid Institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet och programledare för hållbara besök.
– Hur gör man då för att skapa en så hållbar maritim besöksnäring som möjligt socialt, ekonomiskt och kulturellt. Detta är inte så beforskat, säger han.
Men om det ger så lite ekonomiskt. Är satsningar på kryssningar då vettiga?
– Det är en svår fråga. Klarar du av att hantera stora strömma av turister får man kanske en volym som är så stor att den blir viktig . Dessutom vill vi ju vara ett turist- och besöksland.
För Marcus Lindahl handlar det om hur detta ska göras hållbart.
– Vi måste kanske ställa krav på kryssningsindustrin. Det här är en stark näring och vi saknar kunskaper. Det kan vara jättesvårt för regioner och städer att ställa krav, eftersom man är beroende av den här turismen.
Ännu är det stora forskningsprojekt i sin linda och man har fler frågor än svar. Kryssningskajen i Visby ska stå klar 2018 och forskarna ska följa det färdiga projektet i tre år.
Genom att kommentera på HD.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på HD.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på HD.se och HD papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen