Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Socialsekreterare mår allt sämre

Socialtjänsten går på knäna och socialsekreterares arbetsmiljö blir allt sämre. Samtidigt som var fjärde socialsekreterare mår psykiskt dåligt brister stödet från cheferna, enligt Arbetsmiljöverket.

Socialsekreterares arbetsmiljö blir allt sämre. Nu vill Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR, se ett lönelyft i hela yrkesgruppen. Arkivbild.Bild: Tomas Oneborg/SvD/ TT
En av fyra socialsekreterare upplever sömnbesvär, ångest och oro. Och mellan 2014 och 2015 ökade arbetssjukdomarna med 123 procent, enligt Arbetsmiljöverkets pågående granskning av socialsekreterares arbetsmiljö.
En av anledningarna uppges vara att socialtjänsten fått allt mer att göra.
– Det här har pågått länge, men med förra årets flyktingström blev det tydligt hur hårt belastad socialtjänsten är, säger Eva Karsten, projektledare för inspektionen på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverkets nya regler om arbetsmiljö trädde i kraft i mars och lyfter särskilt fram krav gällande stress och psykisk ohälsa. För socialsekreterare är situationen mycket allvarlig, enligt Karsten.
– De har de tufft. De arbetar med de mest utsatta i samhället, vilket innebär ett socialt arbete med knappa resurser.
Många socialsekreterare söker sig bort från arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till kompetensförlust och ännu högre arbetsbelastning för de som är kvar. Personalbristen innebär att nyexaminerade tvingas ta allt mer komplicerade fall.
Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR som företräder en majoritet av socialsekreterarna, håller med.
– Vi ser kommuner som förlorat hela sin yrkesgrupp och då faller hela systemet. Då kan inte jag som medborgare känna mig trygg i att det finns en socialtjänst som fungerar.
Erkers instämmer i att arbetsbelastningen är för tung med svåra ärenden och mycket administration. Men hon anser också att ett lönelyft måste till i hela yrkesgruppen.
– De unga söker sig inte dit, och de äldre stannar inte kvar. Då blir lönen en arbetsmiljöfråga när det inte finns personal kvar som kan.
Granskningen visar att arbetsgivarna ofta brister i sitt ansvar och sin skyldighet att förebygga risker. Enligt Karsten måste de backa bandet och utreda vad som gör personalen sjuk.
– Cheferna tvingas gilla läget och därmed kanske man också tvingas tumma på arbetsmiljön. Det är klart att ersättande aldrig är fel, men vi lägger ingen vikt på lönen utan menar att det är arbetsmiljön som är viktig. Att man inte ska bli sjuk av sitt arbete.

Fakta: Inspektionen

Inspektionerna innebär samtal med tjänstemän och politiker och inkluderar små, mellanstora och stora socialkontor över hela landet.
Omkring 80 socialkontor har inspekterats hittills. Siffran gäller både ett tidigt pilotprojekt under 2015 och hittills under 2016.
Som en del av inspektionen förs resultat och slutsatser vidare till tjänstemännen på socialförvaltningen och till politiker i socialnämnden.
Hälften av Sveriges socialkontor ska ha granskats till och med december 2017.
Det arbetade 42 000 socialsekreterare och kuratorer i Sverige, enligt 2015 års statistik. 85 procent av yrkeskåren utgjordes av kvinnor.
Källa: Arbetsmiljöverket
Gå till toppen