Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tobias Lindberg: Ta i lagom mot ny reklam.

Per Bolund.Bild: Anders Wiklund/TT
Mediekonsumtionen förändras och därmed säljbudskapen. Konsumenter kan bli lurade, befarar regeringen och vill strama åt utrymmet för olika former av smygreklam.
Ambitionen är lovvärd i sig, men det gäller att åtgärderna inte slår tillbaka mot dem de är tänkta att skydda. Risken finns att döma av tongångarna vid en pressträff i förra veckan då utredningen Reklamlandskap i förändring tillsattes.
"Det har blivit svårare att avgöra vad som är reklam och inte är reklam på bloggar och sociala medier", sade konsumentminister Per Bolund (MP).
Så långt är det lätt att instämma. Men han menade också att vissa tidningar har samma problem. Av allt att döma syftade Bolund på digitala annonsmärkta artiklar som placeras där de bäst smälter in.
Visst går det att hitta enstaka sådana i pressen som är förvillande lika redaktionellt material. Men självregleringen fungerar på ett helt annat vis i publicistiska sammanhang än på bloggar och i sociala medier. Ansvariga utgivare värda namnet är måna om att reklambudskap ska märkas ut som just sådana. Trovärdigheten är trots allt de traditionella mediernas allra viktigaste konkurrensfördel.
Utredningen leds av tidigare konsumentombudsmannen Gunnar Larsson och ska resonera om behovet av eventuella lagändringar. När slutsatserna väl är klara i januari 2018 gäller det att regeringen inte tar till i överkant för att uppnå sitt mål.
Att stoppa smygreklam är sin sak. Men om det sker med medel som också minskar utrymmet för nya affärsmodeller i pressen blir följden lägre intäkter för mediebolag som redan har det kärvt ekonomiskt.
Det leder i sin tur till att det produceras mindre oberoende journalistik. Och då finns verkligen risk för att fler konsumenter blir lurade.
Gå till toppen