Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Reepalus vinsttak är inte rätt väg. Ställ höga krav på alla skolor och all omsorg.

Ilmar Reepalu (S) ska presentera sin utredning om vinster i välfärden den 8 november.Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT
I nästa vecka beräknas Helsingborg passera 140 000 invånare. Även Malmö växer snabbt – med ungefär 5 000 personer om året.
Peter Danielsson (M), ordförande för kommunstyrelsen i Helsingborg, ser positivt på befolkningsökningen men framhåller att den också skapar utmaningar: det gäller inte minst att klara att erbjuda kommunal service som förskolor, skolor och äldreomsorg.
En växande del av denna kommunala service utförs av fristående huvudmän. I landet som helhet går 20 procent av förskolebarnen i en fristående förskola, motsvarande siffra för grundskolan är 15 procent och för gymnasieskolan 26 procent. Och av landets vårdcentraler drivs drygt 40 procent av en annan vårdgivare än landsting och region.
Enligt Sveriges Kommuner och Landstings beräkningar köpte landets kommuner och landsting välfärd av privata företag för totalt 95 miljarder kronor förra året. SKL nämner just Helsingborg som en av de kommuner som har en stor andel privata utförare. Och bland landsting och regioner ligger Region Skåne högt. SKL konstaterar också att det är främst hos privata företag som antalet sysselsatta inom vård, skola och omsorg ökar.
Att driva bort de privata företagen från välfärdssektorn skulle få stora och allvarliga konsekvenser – för kommunernas ekonomi och för sysselsättningen – men framför allt för alla de patienter, elever och föräldrar som är nöjda med den verksamhet de valt.
Dessutom är det långtifrån säkert att lärare, förskollärare, sjuksköterskor och läkare som idag driver företag eller är anställda på privata företag inom välfärden, snällt rättar in sig i ledet för att istället börja jobba inom den offentliga sektorn.
Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu (S) ska presentera sin utredning om vinster i välfärden den 8 november, men enligt uppgifter som presenterades av SVT på måndagen kan utredningen komma att föreslå ett vinsttak på 7 procent plus statslåneränta på investerat kapital.
Enligt civilminister Ardalan Shekarabi (S) ska regeringen därefter bjuda in allianspartierna till samtal:
"För min del är det viktigt att vi har genomarbetade förslag och konsekvensanalyser där vi vet om det här kommer att ge effekt. Kommer det att leda till att skattebetalarnas pengar faktiskt går till lärare, eller kommer det bara att vara mer administration och mer detaljstyrning av lärarnas verksamhet? Det vill jag inte se", säger Ardalan Shekarabi till SVT Nyheter.
Det behövs långsiktigt hållbara och tydliga spelregler för välfärdsföretagen där fokus måste ligga på kvalitet och inte driftsform. Och det går bara att uppnå genom en bred blocköverskridande överenskommelse. Regeringens budgetkompis Vänsterpartiet kan med sina 21 riksdagsmandat inte bjudas på ett orimligt stort inflytande över en fråga som har så stor betydelse för så många.
Men finns det då inte privata företag som missköter sig? Skolor som inte lever upp till kvalitetskraven, men ändå tjänar pengar? Jo – och det ska inte vara möjligt. Därför måste kvalitetskraven skärpas. Ett sådant förslag presenterades för några dagar sedan av M-ledaren Anna Kinberg Batra och partiets förste vice ordförande Peter Danielsson.
Enligt förslaget ska samma regler gälla för all skola, vård och omsorg, oavsett driftsform. M vill också se nationella kvalitetskrav och föreslår att välfärdsföretag som inte lever upp till kraven ska kunna få vinststopp, men avvisar samtidigt ett generellt vinsttak.
Reepalus utredning har vållat debatt sedan den tillsattes. Men troligen får det färdiga förslaget inte någon större betydelse, utom möjligen för Vänsterpartiet.
Frågan om välfärden måste få handla om mycket mer än vinster, de centrala begreppen borde vara kvalitet, valfrihet och kostnadseffektivitet. Alla skolor ska vara bra skolor.
Gå till toppen