Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Sopor och tvätt ska flyga i rör i nya lasarettet

Det byggs också i det dolda på Helsingborgs lasarett. I halvmeterstora rör ska tvätt och sopor vakuumsugas till en central där lastbilar hämtar.

Om- och nybyggnaden av Helsingborgs lasarett syns i högsta grad med lyftkranar, grävarbeten och byggnadsställningar. Just nu pågår bland annat arbetet med huvudbyggnadens östra flygel, schaktningar för nybygget vid Södra Stenbocksgatan och bygget av tillfälliga moduler för administration på låghusdelens tak vid Bergaliden.
Men det pågår också byggnation som inte syns på utsidan. Som det nya avfalls- och tvättsystemet till exempel. I östra flygelns väggar installeras halvmeterstora rör, ett för sopor och ett för tvätt. Likadant ska det bli i hela övriga lasarettet.
Klicka på bilden för att se hela. Så här ska tvätt- och avfallssystemet fungera. Bilden är en principskiss som visar systemets funktion, men varken avbildar Helsingborgs lasarett eller exakt hur rören ska dras här.Bild: Skiss: Region Skåne
På varje avdelning kommer det att finnas sopnedkast med dörrar som anställda öppnar med låsbricka. Där ska tvätt- och sopsäckar kastas in, som sedan sugs med vakuumpump i rör genom hela lasarettet ned till två teknikhus som ska uppföras söder om huvudbyggnaden nära Bergaliden.
Systemet ska öka både säkerheten och effektiviteten. Istället för att personal ska köra vagnar med sopor och smutstvätt genom korridorerna, kan de ägna sig åt annat. Plus att smutstvätt i lasarettsmiljön innebär en smittorisk.
Det blir som rörpost ungefär, som för övrigt också ska installeras för transport av allt från mediciner, prover, blodpåsar till pappersdokument.
– Totalt blir det 60 inkastluckor för sopor och lika många för tvätt. Vid teknikhusen hämtar lastbilar och kör till Skånetvätt i Kristianstad respektive återvinningen, säger Jan Johansson, projektledare för områdesgemensamt i lasarettsbygget.
Med det menas allt övergripande som till exempel vägar, in- och utfarter, energiförsörjning, stråk för fotgängare och cyklister samt all utemiljö. Dessutom finns en projektledare för huvudbyggnaden som byggs om och en projektedare för nya sjukhuset som ska uppföras vid Södra Stenbocksgatan.
Därtill kommer flera delprojektledare. Alla sitter i det tillfälligt uppförda projekthuset som är inklämt mellan de äldsta lasarettshusen och huvudbyggnaden.
– Det är väldigt mycket att tänka på när man bygger om ett sjukhus, som dessutom ska fungera fullt ut samtidigt. Vi får aldrig tumma på säkerheten, till exempel aldrig lämna några verktyg framme. Allt måste låsas in och dörrar till byggplatser måste alltid vara låsta. Det får bara inte hända att någon gammal eller förvirrad patient råkar gå fel och skadar sig, säger Jan Johansson.
Utsikt mot Östra flygeln och Södra Stenbocksgatan där nya sjukhusbyggnaden ska uppföras. Under lyftkranen syns lasarettets luftintag.Bild: Sven-Erik Svensson
Den stora lyftkranen som nu står på lastområdet vid östra flygeln ska om ett och ett halvt år flyttas till norra flygeln och placeras alldeles intill huvudentrén. Då prövas byggprojektets säkerhetsarbete ytterligare. Alla som ska till lasarettet ska fortsätta att använda huvudentrén. Samtidigt är det strängt förbjudet att ha folk gående under hängande last.
– Man kan spärra kranen så att det inte går att svänga ut över huvudentrén. Men vi kommer också att få bygga ett extra skydd över lågdelen till vänster om huvudentrén. Taket där skulle inte hålla om man tappar en tyngre last, utan rasa in rätt ner i mottagningarna under, säger Jan Johansson.
Jan Johansson framför östra flygeln som byggs om just nu och får ljusare fasad än den nedsotade betongen på huvudbyggnaden från 1975.Bild: Sven-Erik Svensson
Han är helsingborgare och minns när lasarettet byggdes 1975. Då gick han ofta förbi området på väg till och från Tycho Braheskolan där han utbildade sig till byggnadsingenjör.
– På den tiden kunde jag inte tro att jag skulle jobba med detta nu. Men det är också länge sen. Det ser man på fasaden här, säger han och pekar på den sotiga betongytan på norra flygeln.
På östra flygeln har fasaden börjat fräschas upp och blivit ljusare. Betongen är tvättad och behandlad. De bruna plåtsektionerna plockas bort och byts till gyllengula skivor.
Det går alltså att ana nu hur det ska bli när allt är klart. Men det är långt dit, till 2025. Innan dess ska mycket hända. Vid Bergaliden fortsätter arbetet med att sätta moduler på taket till låghusdelen. Dit flyttar administrativ personal tillfälligt.
Alldeles intill kommer ytterligare en temporär byggnad att uppföras. IT och Medicinsk teknik evakueras våren 2018 till ett fyravåningshus på 600 kvadratmeter, byggt med moduler.
All verksamhet som inte har med inneliggande patienter att göra försöker man hitta plats för utanför huvudbyggnaden, allt för att göra det lättare att tömma de fyra flyglarna efterhand som de byggs om. Efter den östra börjar man 2018 med norra, sedan södra och sist västra flygeln.
Ytterligare ett stort delprojekt blir den 80 meter långa kulvert som ska byggas mellan huvudbyggnaden och den nya sjukhusfastigheten. Där ska bland annat ledningar för värme och ventilation samt reservkraft placeras. Vid strömavbrott måste lasarettet klara energiförsörjningen på egen hand.
– Vi ska in och gräva under huvudbyggnaden och kulverten är stor, cirka 3,5 gånger 3,5 meter, säger Jan Johansson och tillägger att lastområdet med runt 100 lastbilstransporter per dag samtidigt måste fungera, trots att kulverten anläggs tvärs över.
Lösningen blir att bygga i etapper och klara vissa transporter med mindre lastbilar som kan lastas i och ur vid andra lasarettsingångar.
Gå till toppen