Under torsdagskvällen började konstverket Nimis att brinna. Hur mycket som brunnit visste inte Lars Vilks när HD och Sydsvenskan talade med honom.

– Jag har varit med förr, man har tänt eld flera gånger på det här och det är en del av själva verkets utveckling också. En lite brutal form av konstkritik kan man kanske kalla det, säger Lars Vilks.

– Man får se hur pass skickliga de varit den här gången. Jag har försökt bygga så den inte ligger kompakt utan att det finns flera avdelningar. Så det krävs mycket bensin för att man ska få någon fart på det, säger han.

Det är inte första gången som Nimis brinner.

– På 80-talet blev det väldigt skadat. Då brann två tredjedelar ner. På 90-talet eldade man upp ett stort torn så då var det en rätt rejäl brasa också, säger Lars Vilks.

Lars Vilks lever under en hotbild som gör att han inte kan röra sig fritt och han bor på hemlig ort. Han har konstant personskydd. Det gör att han inte är på plats under kvällen.

– Det är klart att jag skulle vilja inspektera det där. Jag har skaffat mig en liten trupp med hjälpredor som kan utförda sådana handlingar. Jag får skicka ut en trupp så de får göra en inspektion.

På frågan hur det kändes när han fick reda på att branden var anlagd – om han är ledsen eller upprörd, svarar han:

– Jag är en sån härdad man så jag är alltid beredd på det värsta. Det ordnar sig brukar jag säga. En brand får man se som ett kreativt tillskott och så får man se vad man kan göra av det. Mitt valspråk är ”allting är en fördel”, så får man se om man kan vända det här till något intressant. Våld mot konstverk gynnar ett konstverk, det är en regel som alltid håller.

Branden blir helt enkelt en del i konstverket Nimis.