Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "Att försvara prostitution är lika med att på ett otidsenligt sätt värna om manliga sexuella privilegier."

Lärdomarna från min egen och andras forskning är att själva tillvaron som prostituerad förvärrar de problem som kvinnorna haft tidigare, skriver Sven-Axel Månsson, professor emeritus i socialt arbete.

Demonstration för att prostitution ska förbjudas i Frankrike. Sällan eller aldrig börjar någon prostituera sig som ett resultat av ett medvetet karriärval, skriver Sven-Axel Månsson.Bild: Remy de la Mauviniere
Peter Singers plädering för ”köpesex” med hänvisning till människans biologi är djupt problematisk, (Aktuella frågor 23/11). Ett så ensidigt sätt att betrakta världen på är ovanligt i dessa dagar. Det är som om samhället inte fanns. Inte ett ord om att det nästan enbart är män som köper sex, av kvinnor eller av andra män. Vad gör den andra halvan av mänskligheten med sin sexualdrift? Den frågan och den skillnaden är viktig att diskutera.
Prostitutionens idé har genom tiderna varit att en särskild grupp kvinnor ska vara tillgänglig för mäns syften, en reservoar att tömma sig i vid ”behov”. Kännetecknande är också att det är kvinnan som sedan moraliskt bestraffas.
Internationell forskning visar att andelen män som går till prostituerade varierar mellan cirka 10 procent i ett land (till exempel Sverige) och 40 procent i ett annat (till exempel Spanien). Låt vara att uppgifternas statistiska tillförlitlighet också varierar, men det är ändå rimligt att anta att frågan varför män köper sex hänger ihop med specifika kulturella och historiska omständigheter, inte bara med biologi.
Peter Singers argument att människor i alla moderna samhällen betalar pengar för att komma över något de vill ha men inte kan få är alltså en sanning med modifikation, åtminstone när det gäller köp av sex.
Om efterfrågan på "köpesex" ändå består, hur förhåller det sig då med utbudet, frågar Singer. Det vet vi en hel del om.
Sällan eller aldrig börjar någon prostituera sig som ett resultat av ett medvetet karriärval mellan ett "monotont och slitsamt arbete” vid det löpande bandet och ett liv på gatan eller i bordellen, som Singer låter antyda. Det är inte så det går till; det visar både min egen och andras forskning.
Vägen in i prostitutionen är en process och ett resultat av flera samverkande omständigheter och erfarenheter, däribland sexuella övergrepp, fysisk och psykisk misshandel, skulder och dåliga försörjningsmöjligheter och en i övrigt kaotisk livssituation med rymningar och hemlöshet.
Silbert och Pines klassiska studie från San Francisco 1982, där de intervjuade 200 unga flickor och vuxna kvinnor i USA, visar till exempel att över hälften av de intervjuade hade rymt hemifrån innan de prostituerade sig. Bakgrunden var att de hade blivit slagna som barn och utsatta för systematisk misshandel av föräldrarna, oftast fadern; 60 procent hade erfarenhet av sexuella övergrepp av i genomsnitt två förövare, varav majoriteten var män i föräldraställning. Centralt för dem som blev prostituerade var en bristande självkänsla. Resultaten stämmer väl med min egen forskning från Malmö där jag sedan 1970-talet gjort ett antal studier ett antal studier bland kvinnor i prostitution.
I ett globalt perspektiv tillhör prostituerade personer i stor utsträckning utsatta minoritetsgrupper, som romer i Europa eller afroamerikaner i USA. Det handlar om en underordning på nästan alla plan (klass, kön och etnicitet).
Lärdomarna från min egen och andras forskning är att själva tillvaron som prostituerad förvärrar de problem som kvinnorna haft tidigare, åtminstone i det långsiktiga perspektivet. Deras problematik går djupt, den berör allt från kvinnornas barndomsupplevelser till livet i prostitution med de belastningar och risker samt det våld och den utsatthet som finns där.
Utifrån den kunskap forskningen ger drar jag helt andra slutsatser än Singer, som menar att om man bryr sig om sexsäljarnas hälsa och säkerhet så bör man stödja ”en fullständig legalisering av branschen”. Erfarenheterna från Tyskland och Nederländerna, där prostitutionhar legaliserats, är avskräckande. Kontrollen över bordeller och hallickar har misslyckats och vid sidan av den lagliga delen har en svart marknad växt fram med människohandel, befolkad av kvinnor från länder utanför Europa.
Singer menar att en del inte förstår skillnaden mellan sexindustrin och människohandeln. Som jag ser det finns det ingen anledning att framhålla skillnaderna, likheterna är viktigare, människohandeln är en del av sexindustrin på de flesta håll i världen.
Sverige har valt en annan väg än legalisering av sexhandeln. Utgångspunkten är att prostitution är en kvarleva från ett gammalt patriarkaliskt system och att försvara den är lika med att på ett otidsenligt sätt värna om manliga sexuella privilegier. Genom att kriminalisera sexköpet har ansvaret lagts där det bör ligga, hos köparna/männen. Denna strategi har stöd hos mer än 70 procent av befolkningen och lagen tycks ha effekt. Forskarna Kotsadam och Jakobsson, som 2014 gjorde en jämförande studie av sexköp i de nordiska länderna, visar att andelen män som köpt sex det senaste halvåret var klart lägst i Sverige och högst i Danmark, där sexköp fortfarande är lagligt.
Den svenska strategin utgår inte från en ”moralistisk fördom”, som Singer vill låta påskina, utan om en i djupaste mening humanitär och framåtsyftande politik, inte minst när det gäller jämställdhet mellan könen.

Sven-Axel Månsson

Sven-Axel Månsson är professor emeritus i socialt arbete. Han har forskat om prostitution sedan 1970-talet och skrivit ett flertal böcker, bland andra Vägen ut – om kvinnors uppbrott ur prostitutionen tillsammans med Ulla-Carin Hedin.
Läs också Det är svårt för en del människor att få sex. Och så länge det är så, lär efterfrågan på köpesex hålla i sig.
Läs också ”Ska man ha rätten att köpa sig en annan människas kön?”
Genom att kommentera på HD.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på HD.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på HD.se och HD papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen