Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Leone Milton från Helsingborg har skrivit en självhjälpsbok för unga

Leone Milton, född och uppvuxen i Helsingborg, har tillsammans med Marie Tomičić, skrivit en bok som hon själv hade velat läsa när hon var tonåring.
”Ta makten – för att det funkar!” heter boken som nyligen getts ut av bokförlaget Olika. Den har som syfte att hjälpa unga läsare att dels förstå hur vår hjärna fungerar och dels hur man med handfasta tips kan bryta negativa tankemönster. Boken är skriven av journalisten och författaren Leone Milton och forskaren, författaren och förläggaren Marie Tomičić.
Kan du berätta lite om boken?
– Jag hade själv ganska mycket problem i tonåren med ätstörningar och depressioner.När jag blev vuxen och hade jobbat som journalist i ett antal år kände jag att jag ville skriva en bok som jag hade haft nytta av när jag själv var tonåring. En bok som gör att man lätt kan förstå vad depressioner och ångest är och hur man kan ta makten över känslorna och bygga upp sin en självkänsla, säger Leone Milton.
– Boken utgår från nånting som kallas för ACT-metoden. Det är en metod som kommit starkt inom psykologin. I Skåne utbildas just nu både psykologer och psykiatriker i ACT (Acceptance and Commmitment Theory). Det är en förbättring av KBT (kognitiv beteendeterapi), lite vassare. De senaste åren har det kommit ut en del vuxenböcker om ACT. Men det här är den första ungdomsboken.
Är vi mer öppna att prata om depressioner i dag?
– Det tycker jag absolut. När jag var tonåring för sådär femton år sedan, vågade jag aldrig prata om det här. Jag höll tyst. Nu tycker jag att folk pratar så mycket om det att det blivit rena smittoeffekten. Men det är bra. För ohälsan bland unga har ökat väldigt mycket de senaste sex-sju åren. Det finns olika förklaringar till det. En del menar att tabun har lyfts och folk vågar berätta. Men det är också svårare för tonåringar i dag. Det är mycket mer krav opch press från skola, samhälle och sociala medier.
I boken intervjuas kända personer som Zara Larsson, Jens Lapidus och William Spetz. Var det svårt att få dom att ställa upp och prata?
– Nej, det var det faktiskt inte. Några känner jag sen tidigare. Men alla var väldigt positiva och vi fick bra respons. Vi ville ha förebilder eftersom många ungdomar till exempel följer Zara Larsson på Instagram och kanske tänker att de här kända personerna är så lyckliga, Men vi vill visa att alla människor kämpar med de här sakerna. De har haft samma tonårstid som du och jag.
Tar du upp något om din egen bakgrund?
– Jag har inte gått in särskilt mycket på det. Boken är inte personligt skriven. Utan mer lösningsorienterad. Jag vill inte älta mitt eget mående. Jag har pratat ganska öppet om det tidigare i poddar och liknande och även när jag är ute och pratar om boken.
Boken handlar alltså mer om konkreta råd?
– Ja. Vi skriver inte att ”väldigt många unga mår dåligt”. Då fastnar man bara i det. Vi pratar om lösningar och att se framåt. Kan man fånga upp ungdomar tidigare sparar man dels deras eget lidande, men också en massa skattepengar. Om man mår dåligt i tonåren är risken stor att man inte tar examen och blir sjukskriven längre fram i livet.
Vilken respons har ni fått på boken?
– Vi har fått väldigt mycket bra reaktioner. Mycket från kuratorer och skolpersonal. Jag var nyligen i Helsingborg på Olympiaskolan och pratade och de ville att jag skulle komma tillbaka till vårterminen. Man märker att det saknats den här typen av bok. Jag har även fått höra att psykologer och läkare rekommenderar den till unga patienter. Ungdomar med problem som vänder sig till sjukvården hamnar antingen i behandling eller får tabletter. Det skrivs ut läkemedel väldigt lätt. Kan de istället få lära sig lite om vad som händer i hjärnan när man blir deppig eller hur man kan göra när man får ångest tror jag det kan vara till stor hjälp.
– Vi fick ett mejl från en mamma som har en femtonårig pojke som har problem med ångest. Mamman berättade att när han mår dåligt sätter han sig och läser nåt kapitel i boken. Det var väldigt härligt att höra.
Berätta om din koppling till Helsingborg?
– Jag är född i Helsingborg. Jag är skåning även om det inte hörs på min dialekt. Min pappa uppvuxen i Klippan och min mamma i Billesholm. Min släkt, både på min mammas och pappas sida, är från Kullabygden. Och min bror bor i Helsingborg. Jag är den enda i släkten som bor i Stockholm.
Du är med andra ord en riktig skånetös?
– Ja, det är jag. Jag var nyligen på matchen när HIF åkte ur allsvenskan. Jag är nog en tredjedel av min tid i Helsingborg, Arild och Höganäs.
Gå till toppen