Ekonomi

Våga vägra dela ut mer när din tonårings fickpengar tagit slut

Att säga nej när tonåringen ber om mer pengar när de egna tagit slut kan vara svårt. Men att säga nej har en pedagogisk betydelse i det långa loppet. Här är fem råd från experterna om hur du får din tonåring att ta ansvar för sin ekonomi – och listan på vad alla andra får i månadspeng.

Det kan vara en pedagogisk utmaning att få tonåringen att bli aktsam med sina pengar. Både i dag och i framtiden.Bild: Jessica Gow/TT
Din tonåring har gjort slut på sin månadspeng och hittat en pryl som ändå bara måste köpas. Direkt. Vad gör du?
Frågeställningen är vardagsmat i många tonårsfamiljer. Men hur gör man? Vad är bäst? Ge med sig och säga att det här var sista gången jag hjälpte dig? Eller våga vägra mer pengar och se tonåringen deppa ihop och bli arg?
– Om man vill att ens barn ska lära sig att hushålla med sina pengar själv gör du faktiskt ditt barn en tjänst om du inte låter dem få mer pengar efter att deras månadspeng har tagit slut, säger Jonna Nivmark, rådgivare på Swedbank i Helsingborg.
Hon och kollegan Emma Bäckström har under en rad av år varit ute i skolor och träffat både gymnasieelever och åttondeklassare för att diskutera privatekonomi, ett ämne som numer också ingår i läroplanen. Därmed har de också skaffat sig en hel del kunskap om de ungas syn på sin ekonomi.
Här är deras och andras bästa tips på hur man får sin tonåring att bli aktsam med sina pengar. Både i dag och i framtiden.
Swedbanks Emma Bäckström och Jonna Nivmark har varit ute på skolorna och pratat ekonomi med ungdomar. Här ger de sina bästa tips om hur föräldrar bäst pratar ekonomi, månadspeng och sparande med sina tonåringar.Bild: Mats Roslund

1. Våga säga nej

Att säga nej när tonåringen kommer krypande och ber om mer pengar när de egna tagit slut kan vara svårt. Men att säga nej har en pedagogisk betydelse i det långa loppet.
– Det är ett konsekvenstänk. Är pengarna slut så är de slut. Så kommer det att vara när de blir vuxna och det är nyttigt att börja träna på det tidigt, säger Jonna Nivmark.
Dessutom är det en fördel också för föräldrarna. Det blir enklare att planera familjens ekonomi om man vet vad som ska gå till barnen varje månad. Dessutom är deras erfarenhet att efter ett tag så slutar tonåringarna att tjata, eftersom de vet att det konsekvent blir nej. Genom detta lär sig tonåringen förhoppningsvis att hushålla med sina begränsade resurser.
Men, och det är viktigt enligt de båda, ett nej måste vara en del av en pågående diskussion om den unges och familjens ekonomi.

2. Prata ekonomi

Att tidigt börja prata om ekonomi med barnen är alltid bra.
– I Sverige är vi lite hemliga med vår ekonomi och det är vi kanske också inom familjen. Men man ska inte vara orolig att berätta om man inte har råd, säger Emma Bäckström.
Barnens ekonomi hänger tätt sammans med föräldrarnas och familjens och det är viktigt att förstå kopplingarna och sammanhangen, menar hon.
– Tipset till föräldrar är att man startar en diskussion om pengar tidigt. Privatekonomi är ett hantverk och man behöver träna. Jag brukar säga att man blir inte bra på att laga mat bara för att man får en kastrull och lite så är det med ekonomi också, säger Emma Bäckström.
Men diskussionen behöver inte bara handla om hur mycket tonåringen gör av med och vilken nivå det ska vara på månadspengen.
Man kan också diskutera vad man spenderar sina pengar på och visa på konsekvenserna av vissa beteenden. Hos de flesta unga är det idag inte kontanter som gäller utan kort och Swish. Det ger bra möjligheter att i efterhand analysera vad man använt pengarna till genom att granska kontoutdragen.
– Det är jättenyttigt att se vad man gjort av med, säger Jonna Nivmark.
Att fika på kafé någon gång kostar inte så mycket, men gör man det två gånger i veckan i ett års tid är det annorlunda. Sammanlagt handlar det då om 5 000 kronor.
Just sådana diskussioner kan vara väldigt bra eftersom de är konkreta och nära.
– Ungdomarna är bra på mycket. De har en stor övergripande förståelse för hur ekonomin funkar och att det kan gå snett, ungefär som de har sett på ”Lyxfällan” och sådana program. Men de kan behöva någon som hjälper dem att applicera det på sin egen verklighet, säger Emma Bäckström.
Klok som en uggla. Ekonomi kräver viss kunskap. Emma Bäckström och Jonna Nivmark på Swedbank tipsar föräldrar om hur de kan diskutera ekonomi med sina tonåringar.Bild: Mats Roslund
Och även om privatekonomi numer finns med i skolan kan det som ligger nära en själv ofta kännas bättre att prata om inom familjen.
Sedan är det också så att ungdomarna ibland kan ha en bättre bild av faror och risker än vad deras föräldrar har. Bedrägerier via sms och e-post har de unga full koll på.
– Och när vi pratar om SMS-lån i skolorna brukar det alltid bli lite sorl i klassrummet. De vet att det är dåligt, säger Jonna Nivmark.

3. Börja med veckopeng tidigt

En startpunkt för ekonomipratet kan vara den första veckopengen. Då kan diskussionerna handla om vad de pengarna ska gå till och vad som ska ligga utanför. Ett upplägg kan vara att föräldrarna fortsätter att betala för kläder medan barnen då får börja betala för alla sina egna nöjen som godis och småprylar.
När nivån på veckopengen är bestämd och man har enats om vad pengarna ska användas till är det viktigt att man som förälder faktiskt låter barnen sköta sina pengar på egen hand.
– Då måste man lita på sina barn och inte vara inne och peta i vad det är de köper, säger Emma Bäckström.
När barnen blir äldre är det vanligt att veckopeng blir månadspeng. Då kan det också komma önskemål om att få mer pengar än man haft tidigare. Det tillfället är utmärkt att greppa för att fortsätta den ekonomiska diskussionen. Att förhandla är nämligen också bra att lära sig tidigt.
Men med mer pengar kan det också vara bra att föra in ett större ansvar för fler inköp. En höjd månadspeng kan innebära att kostnaden för exempelvis det månatliga gymkortet som tidigare mamma och pappa betalade nu ligger på tonåringen själv att hantera. Då finns en löpande kostnad att ta hänsyn till när man ska bestämma hur pengarna ska fördelas.
Att betala barnen för att utföra hushållssysslor kräver en del tankeomsorg. Eftersom tonåringen också ingår i familjen kan man resonera som så att en del hushållsarbete ingår i det gemensamma familjeansvaret.Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

4. Tjäna mer pengar

Ett slags nästa steg, efter att man en tid använt sina fickpengar, blir att försöka tjäna mer egna pengar.
– Det är faktiskt ganska många som jobbar lite extra. Det märker vi framför allt när vi är på gymnasieskolor och pratar, säger Jonna Nivmark.
Det handlar om att man arbetar lite på sina föräldrars jobb, en del delar ut reklam och ytterligare några utför hushållssysslor hemma och får lite betalt för det. Och att börja i mindre skala är bra.
– Det handlar om att få upp medvetandet om att man kan tjäna extra pengar, säger Emma Bäckström.
Men att betala barnen för att utföra hushållssysslor kräver en del tankeomsorg. Eftersom tonåringen också ingår i familjen kan man resonera som så att en del hushållsarbete faktiskt ingår i det gemensamma familjeansvaret, och då ska det kanske inte vara avlönat.
– Men lite större saker som att klippa gräset och tvätta bilen, eller om man gör mindre grejer oftare kan fungera bra, säger Emma Bäckström.
Många tonåringar tycker att det är lättare att spara till ett konkret ändamål än att spara för oförutsedda utgifter eller en buffert.Bild: ANDERS WIKLUND / TT

5. Spara

Ungdomar är generellt sett inte så bra på att spara pengar. Och till en början är fickpengarna nog mest avsedda för personlig konsumtion, men i takt med att tonåringarna blir äldre finns det anledning att börja prata om sparande.
– Den första gången det för många blir aktuellt att börja spara är när de vill ha en lite större grej. En moped kan vara en sådan sak och då går det ofta ganska bra eftersom det finns ett konkret mål. Vi upplever att tonåringar tycker att det är lättare att spara till ett konkret ändamål än att spara för oförutsedda utgifter eller en buffert, säger Jonna Nivmark.
Nästa sak kan vara en resa efter gymnasiet eller till en bil eller körkort. Och i gymnasiet är det absolut en bra idé att börja prata om buffertsparande. Det där sparandet som gör att man redan har pengar när den där grejen som man i dag inte riktigt vet vad det är, plötsligt dyker upp i framtiden.
Att spara i fonder och aktier är något som få unga gör på egen hand i den här åldern. Men intresset finns. När Jonna Nivmark och Emma Bäckström är ute på skolorna så kommer det en del frågor kring vad det är, hur det funkar och så.
– Sedan vill de också gärna veta vad olika yrkesgrupper tjänar och det har väl att göra med att be börjar fundera på sin framtid, säger Jonna Nivmark.
När det gäller sparandet kan det också vara smart som förälder att försöka visualisera hur sparandet går på olika sätt. I dag finns flera appar, bland annat bankernas egna, där det går att i diagramform följa utvecklingen på olika konton. Har familjen skapat ett excelark för sin ekonomi så kanske tonåringen nu ska ha en egen flik där.

6. Verktyg att använda

Många banker har informaton om hur man pratar med sina barn om pengar eller om barn och ekonomi generellt. Här är några länkar och filmer.
SEB
Swedbank
Nordea
Analysera vart pengarna går.
Många banker har också möjlighet att i sina appar analysera betalströmmar från konton. Via diagram kan man då följa inkomster och utgifter under en viss tidsperiod. I kontoutdragen finns också uppgifter om vad och var man handlat vilket kan vara en grund för diskussion.
Kan du excel och kanske använder det till att göra hushållsbudgeten kan det vara ett sätt att se hur din tonåring använder sina pengar.
Appar.
Det finns en rad ekonomi- och budgetappar som kan användas av både barn- och vuxna för att hålla ordning på ekonomin. En av de mest framgångsrika är Veckopengen där det finns plats för både sparande och en möjlighet att tjäna pengar för barnen.
Veckopengen.
– Idag har föräldrar alltmer sällan kontanter att ge sina barn i veckopeng och sedan glöms det bort och då får föräldrarna ändå betala med sina kort när man står i affären och ungarna vill köpa något, säger grundaren Philip Haglund.
”Vi har en vision om att barnen ska hantera sina egna pengar. Idag får de inte göra det eftersom föräldrarna hanterar barnens pengar. Pengamakten ska tillbaks till barnen.”
Här blir appen, som främst vänder sig till barn som inte har egna bankkort vilket många inte har, ett sätt att synliggöra ekonomin och pengarna i ett alltmer kontantlöst samhälle. Och att öka medvetenheten om fördelarna med både sparande och att tjäna extra pengar.
Appen är en slags spargris där vecko- eller månadspengar läggs digitalt. Om barnen utför uppgifter hemma kan de får mer och föräldrar och barn kan förhandla kring en ränta på de pengar som sparas.
– Vi har en vision om att barnen ska hantera sina egna pengar. Idag får de inte göra det eftersom föräldrarna hanterar barnens pengar. Pengamakten ska tillbaks till barnen, säger Philip Haglund.
Genom appen kan barnen se hur mycket pengar de har även om sedan själva köpen utförs av föräldrarna som efter ett sådant gör ett uttag på motsvarande belopp från den digitala spargrisen.
Appen är populär och i dag har man 110 000 användare i Sverige och håller på att expandera i hela Norden.
För att hitta andra appar i samma kategori kan man söka på ekonomi, budget, sparande, plånbok eller titta på de etablerade bankernas appar som ofta har lämpliga funktioner.
Så mycket får svenska barn och ungdomar i månadspeng (medianvärde):
7 år: 100 kronor
8 år: 110 kronor
9 år: 120 kronor
10 år: 120 kronor
11 år: 150 kronor
12 år: 200 kronor
13 år: 250 kronor
14 år: 350 kronor
15 år: 500 kronor
16 år: 1000 kronor
17 år: 1050 kronor
18 år: 1050 kronor.
Källa: Swedbank.
Gå till toppen