Monica Johansson kände aldrig någon tvekan när hon erbjöds att ta ansvar för ett av de största och viktigaste projekten i Klippans historia - saneringen av Klippans Läderfabrik.

– Nej jag hade kommit in i det genom att dåvarande projektledare blev mammaledig och när sedan hon sa upp sig och gick till annan arbetsgivare så var det naturliga att jag tog över, berättar Monica Johansson.

Klippans Läderfabrik genomgår just nu en sanering som inte är riktigt färdig förrän 2023. Först då ska alla kontrollprogram har gjorts och marken kan betraktas som giftfri. Det vill säga det som inte kapslats in med plast.

Monica Johansson är småländskan som hamnade i Klippan på vad som, egentligen vara skulle vara den första kontakten med arbetslivet innan hon sökte sig norrut igen.

– Jag är från Vaggeryd och gick på utbildning till mätingenjör i Kristianstad. Jag sökte ett ledigt jobb på Lantmäteriet i Klippan 1990 och fick det, berättar hon.

– Men jag har varit här i 26 år nu och fortfarande inte kommit härifrån, tillägger hon med ett skratt.

Efter 13 år på Lantmäteriet så sökte Monica Johansson en tjänst som markingenjör på Klippans kommun.

–Jag kände jag ville göra något annat. Nu hamnade jag så att säga "på andra sidan" som markägare och ansvar för komunens markinnehav. Ett stimulerande arbete som jag nu dock bara bedriver på ungefär 50 procent då projektledarjobbet tar resten av tiden, förklarar hon.

I april 2016 så tog saneringsprojektet fart på allvar. Då började man schakta bort massor och sanera jorden på Läderfabriken.

– Det känns naturligtvis stort att ha ansvaret för ett projekt på 107 miljoner kronor. Det är mycket pengar och ibland så vill jag inte riktigt tänka på hur många nollor det finns i talet, säger Monica Johansson emd ett brett leende.

– Men samtidigt är det så oerhört stimulerande att få göra något som helt skiljer sig från det vanliga jobbet. Här träffar jag nya kollegor, jag får jobba mot entreprenörern Svevia och det ger erfarenhet.

Hösten 2017 ska sanering och återställning av mnarken vara klar. 2018 blir det arbete bland annat med att bygga errosionsskydd mot Bäljaneå.

– Det kommer att bli ett fantastiskt fint ströv- och rekreationsområde här. Beteshagar, gångvägar som är handikappanpassade, stigar och dessutom någon form av industrimuseum utomhus, berättar Monica Johansson.

2023 ska saneringsarbetet vara helt avklarat.. Frågan är hur Monica Johansson kommer att känna sig när projketet tar slut.

– Lite separationsångest blir det säkert men framförallt en glädje över hur fint det blivit.