Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Här kan city få många nya lägenheter – om Helsingborg får bli pilotkommun

Om byggreglerna förenklas kan delar av city, som nu står nästan öde efter kontorstid, bli levande bostadsområden. Det tror de blågröna politikerna. Därför ansöker Helsingborg om att få bli pilotkommun för att få fart på omvandlingen av kontor till bostäder.

Sänkta krav på bostäder förekommer flitigt i debatten.
Regeringen utreder något som de kallar återbostadisering. Det går ut på att förenkla byggregler och slippa nybyggnadsstandard när man skapar nya bostäder i äldre hus. Det kan vara en vind, eller ett gårdshus, som byggs om till lägenheter. Eller ett äldre bostadshus, som i dag är kontor, och åter kan bli bostäder.
I dagens situation med bostadsbrist och trångboddhet är alla möjligheter välkomna.
Ska Sundstorget få fler invånare i framtiden?Bild: Sven-Erik Svensson
I Helsingborg är politikerna inne på samma spår, och den blågröna majoriteten vill helst gå lite före. Därför har stadsbyggnadsnämnden beslutat att ansöka hos regeringen och Boverket om att få bli pilotkommun "för byggande av bostäder med flexiblare regelkrav".
- Vi har inte satt några volymer, men vi tror det finns en stor potential i det, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande Christian Orsing (M).
Fastighetsägare i city har tryckt på. Bland annat Norrporten har omoderna kontor som skulle kunna återkonverteras till bostäder. Men nuvarande regler kring saker som tillgänglighet och buller sätter hinder i vägen, menar de. Och momsreglerna, som gör det dyrt att ändra användningen, upplevs som det största bekymret.
Läs också Övergivna kontor blir nya lägenheter
När Helsingborgs Dagblad gör en snabbkoll hittar vi hela kvarter mitt i city med många kontor, men få bostäder.
På Järnvägsgatan från Stortorget till Knutpunkten finns bara fem vanliga lägenheter. Lika många finns på Sundstorget och Rådhustorget. På Stortorget finns sex lägenheter som används som bostäder och på Hamntorget bara tre.
På paradgatan Drottninggatan finns ett hus med många lägenheter mittemot Rådhuset. Men i övrigt är det rätt tunt med bostäder längs gatan, mellan Rådhuset och Konserthuset.
Bara några få lägenheter på Hamntorget fungerar som bostäder.Bild: Sven-Erik Svensson
Önskan från kommunen är att man ska få lov att göra avsteg från en del av reglerna. Men det är oklart hur det ska gå till eftersom begreppet pilotkommun egentligen inte finns. Christian Orsing ser framför sig att de tillsammans med fastighetsägare tar fram konkreta projekt.
- Vi har till exempel ett hus på Hälsovägen som varit helt kontoriserat, men nu byggs om till bostäder. Där hade vi möjlighet att bevilja bygglov, men det var långt ifrån lätt och man hade kunnat få till en bättre planlösning, säger han.
Är inte risken att bostadsstandarden blir för låg när avsteg görs?
- Man kan förstås vända och vrida på det och det är en positiv syn att vi ska ha en god bostadsstandard, men ibland har vi spänt bågen lite för hårt, tycker Christian Orsing.
Det som framför allt behövs är billigare bostäder. Vem ska de här centrala lägenheterna vara till för?
- Jag tror att vi når både de med mycket köpkraft, och de med lite mindre. En inte fullt tillgänglig vindsvåning kan hamna på en prisnivå, medan en större patriciervåning kostar lite mer. Det kommer också att generera flyttkedjor, menar Christian Orsing.
Utöver tillskottet av fler bostäder, ser han fördelar som en mer levande och därmed också tryggare stadskärna, som inte somnar in för att folk går hem från kontoret.
Fastighetsägarna syd vill inte heller uppskatta hur många nya bostäder som kan tillkomma.
- Men det är ett faktum att vi behöver förtäta våra stadskärnor. Många nya kontorslokaler byggs i attraktiva lägen, vilket möjliggör återbostadisering på många håll, säger Marie Enhörning, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna syd.
Men från oppositionen ifrågasätts det lokala initiativet.
- Det är ju redan på gång, vi kan vänta och se vad regeringen och allianspartierna kommer fram till. Vi är också tveksamma till vad det är man kan underlätta om Helsingborg blir pilotkommun, säger däremot Ali Shibl (S), som är andre vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden.
Dessutom finns redan i dag möjligheter i Plan- och bygglagen, att ge dispens från kraven på att en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.
Den här möjligheten till dispens är också vad Boverket hänvisar till i sitt svar på stadens ansökan om att bli pilotkommun. "Dispens kan ges i enskilda fall, dvs för ett visst konkret byggprojekt. Så snart ni inkommer med en sådan ansökan, kommer Boverket att pröva den", skriver enhetschef Ingrid Hernsell Norling.
Men dispenserna som hittills beviljats är få. AF bostäder i Lund fick till slut lov att bygga studentbostäder som bara var tio kvadratmeter stora, efter att Boverket sagt nej, men mark- och miljööversdomstolen efter överklagande godkänt dem som ett experiment.
Hur ser Hyresgästföreningen på standardsänkning kring bostäder?
- Det råder väldigt stor bostadsbrist i Helsingborg och då tycker jag att man måste prova nya grepp. Det är också ett värde att få fler bostäder i stan. Men man måste vara vaksam så att man inte sänker ribban för lågt. Hyresgästerna kommer inte att acceptera för låg standard, säger Peter Olsén som är förhandlare på Hyresgästföreningen.
Hur ser ni på hyressättning för sådana lägenheter?
- Den måste rimligtvis sättas på den nivå standarden på bostäderna hamnar. Man får titta på andra jämförbara lägenheter.
Inte heller Peter Olsén vill spekulera i hur många bostäder det kan bli.
Hur ser du på kommunens förhoppningar kring flyttkedjor?
- Resonemangen kring flyttkedjor är delvis en mytbildning, menar han.
Gå till toppen